– Vi strävar mot en allianskoalition, och har bjudit in de andra partierna till samtal.

Eventuella samtal mellan Socialdemokraterna och de två mittenpartierna skulle innebära ett streck i räkningen för de planerna. En svaghet med Sjölanders önskealternativ är att de fyra allianspartierna inte uppnår någon absolut majoritet. Varje förslag som skulle läggas fram skulle riskera att fällas om Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet gjorde gemensam sak.

Malin Sjölander tror ändå att det skulle fungera – även om arbetet skulle bli svårt. Hon tar Värmland som exempel – där alliansen kunnat leda landstinget utan absolut majoritet. Det skulle ställa krav på politikernas kompromissvilja.

– Vi skulle kanske få avstå från de mest "moderata" förslagen, och istället lägga fram förslag som kan accepteras av så många som möjligt.

På vänstersidan kan man invända mot att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans är större än de fyra allianspartierna, och att det skulle tala emot en alliansledning. Sjölander tror ändå på sitt alternativ:

– Jag noterade att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i valrörelsen inte gjorde ett enda gemensamt utspel. Alliansen var den enda koalitionen i valrörelsen. Den som röstade på ett rött parti köpte grisen i säcken.

Hon är tydlig på en annan punkt. På riksnivå gjordes ett försök att neutralisera Sverigedemokraternas vågmästarställning med den så kallade Decemberöverenskommelsen.

– Några sådana uppgörelser vill jag inte se i Kalmar län. Väljarnas vilja ska råda.