Trots att regeringen beslutade om ett extra tillskott på tio miljarder så finns det risk för skatteökningar i många kommuner, skriver SKL.
– Den puckel av kostnader som staten har för flyktingmottagandet kommer att i takt med asylsökande får uppehållstillstånd att överföras på kommunerna, skriver de i rapporten.
Ett annat orosmoln som SKL tar upp är att svenskarna lever allt längre och demografin ökar snabbare än skatteunderlaget.
– Vi kan konstatera att det behövs mer av generella och värdesäkrande statsbidrag för att kommuner och landsting ska klara de utmaningar man står inför, säger Lena Micko, som är ordförande för SKL.
Västerviks kommun
Christina Bäckström är relativt nyutnämnd ekonomichef i Västerviks kommun. Hon ser de utmaningar som SKL flaggar för men känner ändå en trygghet i hur kommunens ekonomi ser ut.
– Vi jobbar med budgeten för 2017 och planeringen för 2018 och 2019. Det ser inte jätteilla ut. Jag ser inte några akuta hot som gör att ekonomin blir sämre.
Kommunen brottas med den demografiska utvecklingen och har gjort det under en längre tid. Kommunens befolkning blir allt äldre. På senare tid har kostnaderna för flyktingmottagningen ökat i kommunen.
– Där har staten hjälpt till så att vi har klarat oss hittills.
Det positiva är att Sverige är på väg in i en högkonjunktur, vilket ger fler arbeten och arbetande timmar. Det visar bland annat den senaste rapporten från Arbetsförmedlingen.
– Vi ser heller inte några drastiska orosmoln med de planeringsförutsättningar vi har tillgång till nu fram till 2019. Vi bygger planerna på SCB:s befolkningsprognos.
Lån
Västerviks kommun följer den investeringsplan som satts upp.
Finns det en risk för att kommunen kommer att slå i lånetaket de kommande åren?
– Kommunen är solid. De investeringsintensiva verksamheterna finns i kommunens bolag. De investeringar som kommer att göras i primärkommunen är det som återfinns i samhällsbyggnadsenheten, vilket är hamnen, parker, exploateringar och flygplatsen som exempel, säger Christina Bäckström.