Skogsområden med höga naturvärden kan registreras som nyckelbiotop. Det innebär att området har inventerats och man har kunnat konstatera att där finns naturvärden som har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. Det kan finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad, skriver Skogsstyrelsen på sin hemsida.
Håkan Lundgren, ordförande LRF Sydost och skogsägare utanför Gamleby, säger att tidigare var nyckelbiotoper små speciella områden, men som på senare år har utökats. Han ger exempel från ett område i Högsby kommun där en nyckelbiotop hade blivit närmare åtta hektar.
– Sedan finns det en nyckelbiotop hos en skogsägare i närheten av Virserum. Det området utökades av okänd anledning mot en väg.
Håkan Lundgren säger att från LRF:s sida vill de inte ha fler nyckelbiotoper eftersom det inte går att sälja virke som är avverkat i en nyckelbiotop och ingen ersättning utgår till skogsägaren.
– Nyckelbiotop ger inte ett avverkningsförbud men ingen virkesköpare vill ta emot virket. Det har aldrig funnits så mycket gammal skog som nu. Vi ska få vårda vår skog under ansvar. Vi vill inte ha en död hand över svenskt skogsbruk.
I förra veckan hölls ett möte i Högsby kommun där LRF, Moderaterna och skogsägare deltog. Carl-Wiktor Svensson (M), riksdagsersättare från Hultsfred tillika råvaruinköpare på Bergs timber, säger att enligt Moderaternas beräkningar är regeringens etappmål för naturvårdsavsättningar för 2012-2020 om 150 000 hektar i Sverige är uppnått.
– Redan 2017 var det uppe i 330 000 hektar, det tycker vi i Moderaterna är tillräckligt.
Johan Åberg, processförvaltare på Skogsstyrelsen, säger dock att målet inte är uppnått och det är tveksamt om det kommer att nås 2020 på grund av statsbudgetens minskade anslag. Enligt Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets redovisning av Värdefulla skogar januari 2017 framgår det att av etappmålets 150 000 hektar återstod 90 000 hektar att formellt skydda i början av 2016. Målet hade heller inte uppnåtts i början av 2018.
Det är M och KD:s budget, vilken riksdagen röstade fram i slutet av förra året, som medför en minskning av Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets anslag för formellt skydd.
– Vi valde att inte ta med mer pengar till nyckelbiotopsinventeringar, säger Carl-Wiktor Svensson.
Enligt uppgift från Skogsstyrelsen är det knappt 9 600 hektar av Kalmar läns nära 730 000 hektar skogsmark som är registrerad som nyckelbiotop. Det vill säga 1,3 procent.