Västerviks kommun har tagit emot ensamkommande flyktingbarn i HVB-hem sedan 2008. Det senaste året har det kommit fler ensamkommande flyktingbarn än man haft beredskap för och i höstas var det ett extremt läge
– Vi är ålagda av staten att ta emot de barn som kommer till oss. Klarar vi inte av det måste vi söka stöd av andra, säger socialnämndens ordförande Angelica Katsanidou (S).
Överskott
Socialnämnden och socialkontoret har klarat att ta emot samtliga flyktingbarn inom kommunen och på det sättet också kunnat hålla i de kostnader och intäkter som krävs för att nå målet.
– Vi har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att bedriva en ändamålsenlig vård och omsorg för de barnen samtidigt som vi ska säkerställa en ekonomi i balans, säger Angelica Katsanidou.
Socialnämnden anser att man har klarat uppdraget. Barnen har en god omvårdnad och ekonomin ger ett överskott på 8,9 miljoner kronor.
– Vi har gjort en prognos för 2016 och den visar att vi får 93,9 miljoner kronor i statliga bidrag för den här verksamheten. De kostnader som vi har är på 85 miljoner, där personalkostnader står för hälften av de kostnaderna och hyror för 10,1 miljon kronor, säger Johanna Hafström, förvaltningscontroller.
Hade socialnämnden inte hittat boende till alla ensamkommande barn utan varit tvungna att hitta externa placeringar skulle det kosta kommunen mist 2 500 kronor per barn och dygn.
– Vi får 1 900 kronor per barn och dygn av staten. Det skulle innebära att vi bara under de extrema sex månaderna då det kom många barn hit, skulle ha kostat kommunen 24,3 miljoner kronor. Nu gör vi en vinst på 8,9 miljoner istället.
Både Angelica och Jörgen Olsson, socialchef, anser att man har gjort ett mycket bra jobb tillsammans med Tjustfastigheter som på en så kort tid kunnat klara en så extrem situation.
– Inte nog med att vi har klarat av situationen, vi har också skapat 75 nya arbetstillfällen i kommunen som annars skulle finnas i andra kommuner, säger Angelica.
Fastigheter
Den senaste tiden har socialnämnden och Tjustfastigheter fått mycket kritik från framförallt media, för att man har hyrt en väldigt dyr fastighet i Skaftet.
Jonas Ålstam vid Tjustfastigheter säger:
– Vi har tittat på en massa fastigheter innan vi bestämde oss för att hyra. Det viktiga var att snabbt få fram boende till alla nyanlända flyktingbarn som kom till kommunen.
Just i fallet Sjögårda i Skaftet, som socialnämnden hyr för drygt 2,7 miljoner kronor om året, var tidsfaktorn.
– Det är mycket som måste åtgärdas när man bygger om ett bostadshus till HVB-hem. Vi har en stor byggsektor, med många anställda, men de var alla uppknutna lång tid på olika byggprojekt. Vi kunde inte bygga om Sjögårda till ett HVB-hem tills i slutet av maj, då barnen ska flytta in. Men det kunde den privata fastighetsägaren klara av.
De barnen som flyttas till Skaftet bor på Gläntan, en hyra som var väldigt låg i förhållande till andra HVB-hem.
– Vi jämförde inte kostnaden mellan Gläntan och huset på Skaftet. Vi jämförde kostnaden mellan att Skaftet och vad det skulle kosta att inte ta hand om de barnen i egen regi. Då såg vi ändå att vi gjorde ett plusresultat, säger Angelica
Sex HVB-hem
I kommunen finns det idag sex HVB-hem. Man har en omsorg för 153 barn. Kommunen har ansvar för dem fram till de är 21 år. Efter de fyllt 18 år slussas de ut i egna boende allt efter mognad. Kommunen har ansvaret för barnen under flera år.
– Min bild är det är ovanligt i landet att man har klarat av att ta emot alla barn och samtidigt göra ett överskott i ekonomin, säger Angelica.