Det är Kent Gullquist och Larsgunnar Nilsson, i Tjust Fågelklubb som ringmärker berguvens ungar i slutet av maj varje år. Det är ofta svårt att komma intill bona och vissa gånger få man helt enkelt avstå, då det inte går att klättra ner längs branta bergssidor.
– Vi har besökt tio berg där vi konstaterat häckning i tre och vi har en trolig häckning i ett berg, säger Larsgunnar Nilsson.
Vid två av häckningarna har man sett två ungar som inte gick att ringmärka, på grund av var boet var placerat. Den tredje gick bättre och där ringmärktes det två berguvsungar.
– Det är fantastiska fåglar att se på nära håll. Man möts av ett ansikte som stirrar tillbaka med gula ögon.
Bättre än förra året
Förra året besökte de 22 berg där man kunde konstatera att det fanns fyra häckningar samt att det troligen fanns ytterligare två möjliga häckningar. I år har man kommit halvvägs och redan har man konstaterat tre häckningar med två ungar i varje bo och en mycket trolig häckning.
– Vi har hälften av bergen kvar och det indikerar att det blir ett bättre år än förra året.
Det är hanen som väljer ut och skrapar rent en eller flera bohyllor och sedan lockar han sig till en hona som därefter får välja boplats.
–Vi har sett någon harunge i ett av bona och det verkar som om tillgången på hare och gnagare är god i år.
Lyssnar under vårvintern
De båda vet var berguven brukar häcka men ibland överger uvarna sina häckningslokaler och väljer nya.
Kent och Larsgunnar lyssnar därför efter ropande uvar i februari och mars för att veta var de ska leta efter häckningar i maj månad. Det är inte alltid som sökandet ger resultat.
– I lördags var vi ute i tio timmar och klättrade i fyra berg utan att hitta ett enda bo. Däremot hittade vi resterna av en död gammal berguv som legat i flera månader.
En sådan dag är det inte så roligt att leta häckande berguv, men det vägs upp av andra dagar när Kent och Larsgunnar får ringmärka några ungar.
– Det är fantastiska fåglar att komma nära, säger Larsgunnar Nilsson.