Utgrävningarna vid Läroverksparkeringen har kommit igång. Det ska göras inför ett eventuellt byggande av ett parkeringshus. Grävskopor tar upp omrört lager från tiden efter det att parkeringsplatsen byggdes. Här letar Veronica Palm och Hanna Menander, arkeolog från Linköping efter pestkyrkogården, som kallas för Dölyckan, i 1781 års stadskarta.
Vi har redan hittat spår av att det finns en pestkyrkogård här, säger Veronica Palm.
Hon berättar att i tisdagsmorse när de kom till parkeringen kunde de se var gravarna var belägna.
Det syntes väldigt bra i morgonljuset. Jordlagret var mycket mörkare där gravarna finns.
De spår som Veronica och Hanna har hittat är tänder, kistspikar och rester efter träkistor.
Nu vet vi att rör sig om en begravningsplats.
Man har även hittat mynt, ett ör, från 1700-talet. Vilket år går än så länge inte att utläsa.
Dölyckan
Pestkyrkogården var i bruk 1711 till 1712. Väldigt många människor dog i sjukdomen mellan 1710 till 1712.
De första som dog i pesten ligger förmodligen begravda vid kyrkogården runt Sankta Gertruds kyrka. När den blev full ville man bygga en kyrkogård utanför stadens gränser och tog en Lycka (ängsmark) i bruk.
Västerviks stad var inte så stor på den tiden och omgärdades av staket.
Man visste om att pesten var mycket smittsam och valde att lägga kyrkogården utanför själva staden, som 1711 gick fram till Kvarngatan.
Varför ska ni gräva upp en gammal kyrkogård?
I 1781 års stadskarta finns det beskrivet att man har tagit en pestkyrkogård i anspråk, men inte ritat ut exakt var den var belägen. Endast två streck från nuvarande Ellen Keyskolan visar att här finns en kyrkogård.
Veronica Palm säger att man är tvungen att följa lagen som kräver att en kyrkogård dokumenteras när man hittar den.
Här har vi också ett ovärderligt material både arkeologiskt och från arkiven att arbeta med.