Exakt hur alla dessa pengar ska sparas blir dock upp till respektive skola att räkna ut. Politikerna ger nu rektorerna i uppdrag att så snart som möjligt redovisa hur de kan anpassa verksamheten till den nya budgeten inför nästa läsår utan att det ger negativa konsekvenser på kvaliteten.
Långsiktigt
Och man är fullt medveten om att det är i det närmaste omöjligt att hämta in hela summan under 2012.
- Hellre att vi går minus än att det blir en kvalitetssänkning, säger Roger Psajd, ordförande (M), som samtidigt säger att han tror det är fullt möjligt att anpassa verksamheten till de nya förutsättningarna utan att det blir sämre för eleverna.
- Om vi ser tillbaka de senaste åren så har vi trots vissa neddragningar förbättrat våra resultat i skolan.
S-ledamoten Gunnar Jansson var av en annan åsikt på den punkten.
- Ingen skolledare kommer kunna säga att man kan genomföra det här utan att det får negativa konsekvenser.
Vad politikerna vill trycka på nu, är att man ska bli bättre på att tänka långsiktigt när det gäller nämndens ekonomi. Att bara titta ett år framåt i taget räcker inte eftersom skolorna behöver lång tid på sig att ställa om. Och det handlar inte bara om att lyckas med ekonomin, utan också med kvaliteten och behörighetskraven för lärarna.
Spara utan sänkt kvalité
De stora besparingarna inom barn- och utbildningsnämnden ska inte ske på bekostnad av kvaliteten inom förskola och skola. Det slog politikerna fast när man i tisdags beslutade om hur man ska dra in 33,5 miljoner kronor.
Tycker olika. Moderaternas Roger Psajd och socialdemokraternas Gunnar Jansson är inte helt överens om vilka konsekvenser besparingarna kan få för kvaliteten i skolan.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!