Starka historier hittas bland förfäder

En förening som bidrar till att man kan hitta förfäder, är Tjust Släktforskarförening. I lördags anordnade de "Arkivens dag" som är ett nationellt arrangemang.

Hans Wiberg, ordförande i Tjust Släktforskarförening, har regelbundet kurser i släktforskning. Foto: Liselotte S Johansson

Hans Wiberg, ordförande i Tjust Släktforskarförening, har regelbundet kurser i släktforskning. Foto: Liselotte S Johansson

Foto:

Västervik2017-11-13 14:00

Kanske har du en "okänd fader" i släkthistorien som du vill försöka ta reda på, emigrerade personer du vill veta mer om, eller så vill du helt enkelt spåra din släkt så långt tillbaka som möjligt.

- Det finns flera olika källor som vi hämtar information ifrån, säger Guy Persson, släktforskare. Till exempel Arkiv Digital, Ancestry och Riksarkivet.

På Arkiv Digital finns mycket avfotat och insamlat från födelseböcker, domböcker, bouppteckningar och husförhörslängder.

- Jag har forskat i nästa 50 år nu, men ändå så känns det som att jag inte kan mycket. Man lär sig nytt hela tiden.

Information försvinner

Det finns även en oro inom föreningen, då personlig information efter år 1991 övertogs och lagras av Skatteverket.

- Skatteverket gallrar bland sina uppgifter regelbundet, så i framtiden kan det bli jättesvårt att släktforska för den som vill om inget ändras.

Varför är det intressant att släktforska?

- För att komma framåt i livet bör man veta sin historia och var man kommer ifrån, säger Guy Persson.

- Det är en jättetillfredsställelse att få veta det och vad som hänt tidigare, säger Barbro Wärn.

Vad ska man tänka på då man börjar?

- Att bevara källinformation är jätteviktigt, säger Hans Wilensjö. Man måste lära sig att forska i en viss ordning, och hålla reda på var man hittat sina uppgifter, annars blir allt en enda röra.

Historien lär oss att utvecklas

På plats under Arkivens dag var även Karin Lokrantz Nilsson, länsarkivarie.

- Vi vill att arkiven ska få synas och det är något som finns tillgängligt för alla, säger Karin Lokrantz Nilsson. Det är viktigt att veta att vi finns och vad föreningarna har för material.

Årets nationella tema för Arkivens dag var "Synd och Skam", och inom visarkivet i Västervik har man valt att lyfta två punkter.

- Vad som ansetts som syndigt har ju varierat i historien, säger Marcus Brännström, visarkivarie. Vi har en mycket tragisk visbok sparad från S:t Gertruds sjukhus i början av 1900-talet. I den förstår man den skam man kunde känna över psykisk sjukdom förr.

Att ha det jobbigt kunde räcka

Förr i tiden kunde man hospitaliseras för alla möjliga saker.

- Ibland ville man bara bli av med personer som störde på något sätt och så skickade man bort dem och tystade ned. Det kunde ibland räcka med att de var fattiga, var dyslektiker eller hade det jobbigt med något annat.

Det andra ämnet var Västerviks sångfågel.

- Alice Babs blev under 1940-talet först hånad och skulle känna skam för sina uppträdanden och de sättet hon framförde dem på. En del tyckte hon skulle lära sig vet hut och sättas på uppfostringsanstalt när hon kom ut och sjön "Sing it magistern", och viftade med sitt finger. Senare blev hon ju dock hovsångerska och allt förändrades, säger Marcus Brännström.

Synd och skam är begrepp som ännu lever i olika former, men är viktigt att belysa, för att fortsätta att förändras.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om