"Textilcirkeln måste slutas"

Butiken Busfrö har blivit en stor succé när det gäller försäljning av återvunna kläder. Många väljer att lämna in kläder de inte längre använder och låter någon annan ta över dem. Men det finns ett problem och det är vem som ska betala för transporten av kläder som ingen köper.

Det kostar Busfrö 50 000 kronor om året i transportkostnader för att ett företag ska komma till butiken och hämta de textilier som man skänker bort.

Det kostar Busfrö 50 000 kronor om året i transportkostnader för att ett företag ska komma till butiken och hämta de textilier som man skänker bort.

Foto:

Västervik2018-02-06 12:00

Stina Qubti som startade Busfrö i Västervik såg en möjlighet i att återanvända kläder. Inte bara hon insåg att det var bra både för kunderna som både lämnar in kläder och de som därefter köper dem samt för miljön. Men nu står hon inför en stor utmaning. Problemet handlar om logistikkedjan. Därför bjöd hon in riksdagsman Anders Åkesson (C), Conny Tyrberg (C) och Ingela Nilsson Nachtwej (C).

- Jag får in åtta ton kläder i månaden. Mycket av kläderna säljs i butiken med de kläder som inte sålts på 60 dagar har jag tidigare kunna skänka vidare och det fanns en logistikkedja där jag kunde lämna de varorna gratis, säger Stina Qubti.

Nu finns inte den möjligheten längre. Istället kostar det Busfrö 50 000 kronor om året i transportkostnader för att ett företag ska komma till hennes butik och hämta de textilier som hon skänker bort.

- Det måste byggas upp ett system som vi kan ha i ryggen, för den här typen av butiker bara växer.

Återvinn textilier

Framtagning av bomull som används i många klädesplagg är väldigt resurskrävande. Det kostar inte bara pengar utan det förstör miljö och arbetsmiljön för de som arbetar med att producera bomull är dålig.

- Att återvinna bomull är idag tre gånger så dyrt som att producera ny bomull. Det är också förenat med mycket kemikalier och barnarbete, säger Anders Åkesson.

Han håller med om att det saknas en kugge i systemet som får hjulet att snurra när det gäller återvinning av textilier.

- Idag finns det system utarbetade för att återvinna 95 procent av en bil. Det skulle kunna göras vad det gäller textilier också, säger Anders Åkesson.

Stina Qubti efterlyser ett producentansvar där det är producenten som har ansvaret för att materialet återanvänds, på samma sätt som det idag finns för till exempel bildäck.

- Jag vill ha ett system i ryggen som tar tillvara på den textil som inte säljs. Plan A är att sälja, plan B är att återanvända kläderna till textilier, och plan C är att textilierna bränns upp, men där vill jag inte hamna. Det måste finnas ett system för att ta hand om och återanvända textilier.

Anders Åkesson håller med och anser att det nya sättet att konsumera kläder måste ställa hårdare krav på klädbranschen som producerade kläderna från början.

- Det finns inom andra branscher men inte inom klädbranschen.

-Förr handlade människor för modets skull nu handlar man för att man är miljömedveten och väljer att köpa kläder som tidigare använts av någon annan. Kunderna är helt enkelt mer miljömedvetna och då måste cirkeln kunna slutas, säger Stina Qubti.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om