Traditionsenligt slåttergille i Strömsnäs

Ett tjugotal personer drog sitt strå till stacken när det var dags för gammeldags slåtter hemma hos Hans Åkesson i Strömsnäs utanför Hjorted. Barn, föräldrar och äldre räfsade och hässjade hö så att svetten lackade.

Pär-Anders Nilsson från Eriksgården utanför Vimmerby hjälpte till med slåttern i Hjorted tillsammans med ardennern Rasmus. Här kör de en släpräfsa för att samla in gräset till de som hässjar. Foto: Lena Dahlberg

Pär-Anders Nilsson från Eriksgården utanför Vimmerby hjälpte till med slåttern i Hjorted tillsammans med ardennern Rasmus. Här kör de en släpräfsa för att samla in gräset till de som hässjar. Foto: Lena Dahlberg

Foto:

Västervik2017-07-24 10:00

Slåttergillet, som arrangeras av Hjorted hembygdsförening, är en mångårig tradition där såväl ortsbor som sommargäster sluter upp för att föra vidare det historiska arvet. Till sin hjälp hade de två ardenner från Eriksgården utanför Vimmerby som drog samman gräset med en släpräfsa och en hästräfsa.

– Vi började med att slå av gräset med två slåttermaskiner. I år hade vi ingen som slog med lie, det har vi haft en del andra år, säger Hans Åkesson, ordförande i hembygdsföreningen.

Krakar och hässjelina

En viktig del av slåttergillet är den välbehövliga kafferasten. Något som gärna drar ut på tiden, enligt Hans Åkesson, eftersom många träffas kanske enbart vid det här tillfället och det finns alltid saker och ting att dryfta.

När magen fått sitt och gräset torkat till lite grann är det dags att hässja det doftande ängsgräset. Krakar slås ner i marken och hässjelinan dras mellan krakarna.

– Vi använder en lina av hampa, nyare hässjor hade ståltråd, säger Åkesson.

Syskonen Åhlin jobbade flitigt med högafflarna, medan pappa Fredrick Åhlin var en av dem som såg till att krakar och lina var stadiga nog för att orka med gräset som lassades upp på hässjan för torkning.

Skickliga hästkarlar

Håkan och Helena Moberg, Stockholmare som sommarbor i Hjortedstrakten sedan 50 år tillbaka, gjorde sitt första, men förmodligen inte sista, besök på slåttergillet.

– Det här var trevligt. Nästa år tar vi kanske med barn och barnbarn.

Heidemarie Rosenqvistova från Västervik var en av dem som räfsade gräs och njöt av dagen.

– Det är så roligt, och så fina hästar. De som kör är mycket skickliga.

Ett lyckat slåttergille där några säkert fick blåsor i händerna, medan andra tänkte tillbaka på en tid för inte så länge sedan när slåttern tillhörde det vardagliga slitet på gården.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om