Varje år delar Rotaryklubbarna i delstaten Georgia i USA ut stipendier till studenter från hela världen. Sofia Erlandsson från Västervik är en av 47 stipendiater från hela världen som tillbringat det senaste året i USA.

– Jag har alltid tyckt att USA varit ett ganska intressant ställe. Dessutom lär man sig väldigt mycket och jag har fått vänner från hela världen, säger hon och berättar att hon ville prova på hur det var att klara sig själv ett helt år långt från familj och vänner.

Sofia Erlandsson ska precis börja läsa femte året på sin utbildning på Linköpings universitet. Hon läser till civilingenjör i medieteknik.

– Georgiastipendiet är ett kulturstipendium och det är inte fokus på studier men jag valde att läsa datavetenskap och programmering.

Hon valde också att läsa kurser i engelska och matematik.

De andra stipendiaterna kom från hela världen, bland annat från Zimbabwe, Colombia och Pakistan. Totalt sex svenskar fick stipendier.

Sofia Erlandsson studerade på University of North Georgia, som är ett militäruniversitet där hälften av studenterna går omkring i uniform hela dagarna och utbildar sig till militärer.

– De hade en massa övningar, det hände att en helikopter landade på skolan och de marscherade morgon och kväll.

Hon berättar om en flaggceremoni. När flaggan hissades var alla tvungna att titta mot flaggan och stanna upp. Under ceremonin spelade någon trumpet. Mitt på universitetsområdet fanns också en stor gräsplan och Sofia Erlandsson berättar att det var förbjudet att gena över planen. Om någon genade trots allt hade militärstudenterna tillåtelse att tackla personen eller skrika åt den.

Sju helger under året arrangerade de lokala Rotaryklubbarna utflykter för stipendiaterna. Sofia Erlandsson berättar om besök på ett fängelse och en krokodilfarm.

Hon hade två värdfamiljer, som hon spenderade thanksgiving och jul tillsammans med.

– De blev nästan som extrafamiljer för mig. Jag pratar med dem varje vecka, säger hon.

– Och jag pratar med mina kompisar där nästan varje dag, vi ringer eller skickar meddelanden via sociala medier. Det är både kul och ledsamt att komma hem.

Sofia Erlandsson tycker att det bästa med året i Georgia är alla människor hon mött.

– Utan folket hade det inte blivit någonting, jag har fått vänner för livet.

Om hon hade haft mer tid hade hon gärna rest lite mer och hon skulle gärna åka tillbaka och hälsa på.

– Jag skulle kunna tänka mig att jobba i Georgia, speciellt nu när jag har vänner och kontakter där.