Historien om folkparken finns väl dokumenterad, bland annat i Norra Kalmar läns Föreningsarkivs skriftserie, Folkrörelsehistoria utgiven 1993. Hans Carlsson har i skriften lyckats samla det mesta om den anrika folkparken.
Man kan där utläsa att Föreningen Folkets Hus i Västervik bildades den 27 december 1898. Då föreningen inte hade medel till byggandet av ett Folkets Hus väcktes 1901 istället förslag om inköp av lämpligt område för anläggandet av Folkets Park.
Vid årsmötet 1902 beslöts att inköpa fastigheten Stege för 7 000 kronor. Det första som sedan byggdes på platsen var en dansbana och nödvändiga gånger. Därmed kunde verksamheten starta.
De första festligheterna gick av stapeln redan i juni 1902. På den tiden var det många som var villiga att hjälpa till vid arrangemangen, det fanns kvällar när hundratals man var i arbete.
De första åren utgjorde dansen det huvudsakliga nöjet. Men även karnevaler, skördegillen och bondbröllop med mera anordnades. År 1903 engagerades till exempel, för sex kronor, agitatorn och författarinnan Kata Dahlström till en fest. Men i första hand var det lokala förmågor som fick möjlighet att framträda. De första professionella artisterna engagerades år 1904. Som scen användes serveringsverandan.
Stort teaterintresse
Snart byggdes emellertid parkens första scen. Trots sitt anspråkslösa yttre, var det dock där som teaterintresset väcktes hos många.
1906 stod en kägelbana och skjutbana klara och speciellt kägelbanan blev oerhört populär och kloten rullade varje kväll.
En ny teater byggdes år 1908. Som invigningsprogram uppfördes "Pariserpojken" med Tollie Zellman i huvudrollen. Styrelsen insåg snart att teatern hade en stor uppgift att fylla inom och teaterverksamheten blev en stor del av parkens verksamhet. Av totalt 84 festföreställningar som anordnades i parken var inte mindre än 55 teater.
Under 1918 byggdes teatern till och antalet sittplatser utökades med ett hundratal. Föreningen gav hela 34 teaterföreställningar under denna säsong.
Ståtlig entré
En ståtlig entré till parken byggdes år 1921. Det är med sorg i hjärtat vi idag kan konstatera, att entrén efter parkens nedläggning inte togs till vara. Den borde ha bevarats för framtiden.
En ny dansbana stod färdig lagom till midsommaren 1931, en dansbana som användes flitigt ända fram till parkens nedläggning.
I början av 1930-talet engagerades många olika teatersällskap. Bland annat gästade en ensemble från Kungliga Operan parken under ett par säsonger. Man byggde dessutom senare en ståplatsläktare med plats för cirka 1 200 personer.
Under 1934 förekom en del tråkiga händelser i parken med såväl stenkastning som knivskärning, varvid en funktionär blev illa skadad. Polisbevakningen ökades och fem av styrelsens ledamöter, jämte vaktmästare, erhöll polismans befogenheter.
Alice Babs
Teaterprogrammet från 1941 och framåt gjordes upp i samband med distriktsorganisationen. Bäst besökta föreställning detta år blev Alice Babs med 2 106 personer.
En sommarrevy sattes upp år 1940 med bland annat Bertil Käll och Gösta Byhmar. De flesta äldre i Västervik minns säker Bertil Käll, kanske mest genom ramaffären "Mäster-Ram" på Rådhusgatan.
Gösta Byhmar flyttade till Stockholm, tog namnet Gösta Bernhard och blev en rikskändis bland annat i Casinorevyerna.
År 1946 blev ett rekordår i parkens historia. Antalet besökare denna säsong blev hela 60 917 personer.
I samband med föreningens 50-årsjubileum skänkte Västerviks stad skulpturen "Två spelmän". Detta för att visa kommunens "uppskattning av det sätt varpå föreningen Folkets Parks handhaft verksamheten". Skulpturen kan idag ses i Stadsparken.
Det är många artister som har framträtt i parken under åren. Några exempel är Hootenanny Singers, Emile Ford, Malmstenstruppen, Gösta "Snoddas" Nordgren, Osmond Brothers, Jokkmokks-Jokke, Östen Warnebring, Tages, Cornelis Vreeswijk och Bosse Parnevik. Givetvis har också många andra storheter gästat parken.
Ända fram till slutet 1970 kunde man ofta dansa till två orkestrar i parken. Exempelvis spelade Bob Henders, Arne Hardes eller kanske Gunnar Hoffstens på moderna dansbanan och på gammeldansbanan orkestrar som Göte Jonssons, Sölve Jonssons eller Lennart Ströms.
Den absolut sista artisten i Västerviks Folkets Parks historia var Thore Skogman. Han uppträdde den 21 augusti 1970.
Kommunen sviker
Redan 1968 hade styrelsen tvingats att bedriva verksamheten på ett mindre område, eftersom halva parken bebyggdes av Slipmaterial-Naxos.
Ett avtal undertecknades år 1967 mellan Västerviks stad och Folkets Park om försäljning av hela parkområdet för en miljon kronor. I avtalet ingick också att flytta verksamheten till en annan plats.
Parken började projektera en anläggning vid Lysingsbadet och under de kommande åren fördes förhandlingar med kommunen.
Tyvärr infriades inte avtalet och i ett beslut i kommunfullmäktige 1976 beslöts att det ej skulle byggas någon "Lysingspark". Parkstyrelsen överlämnade då köpeavtalet till en skiljenämnd. Det slutade med att kommunen dömdes att betala alla de utlägg som parken haft i projekteringsarbetet för en ny park. Därmed var historien om Västerviks Folkets Park till ända till stor sorg för många.
Foton från Norra Kalmar läns Föreningsarkiv och Västerviks Museum.