Här är en 3D-bild från när Västerviksföretaget Ocean Discovery gjorde en vrakdykning på fartyget M/S Bremsund. Det ligger på havsbottnen söder om Östra Eknö i Västerviks skärgård.
Ett dokumentärteam dök olovligen på Estonia 2019 och hittade ett oupptäckt hål i skrovet. Avslöjandet gjordes 26 år efter att fartyget sjönk. Det öppnar upp för nya frågor om vad det senaste fyndet har för betydelse för olyckan.
Företaget Ocean Discovery drivs av tre Västervikare med Ingemar Lundgren som vd. Med tanke på uppdragets storlek kommer de tillsammans med det danska företaget JD-Contractor A/S dyka på Estonia.
Danskarna kommer bland annat bistå med värdefulla fartygsresurser.
– Vi blev utvalda i en offentlig upphandling med sex andra anbud, vilket känns fantastiskt, säger Lundgren.
Att de utnämndes beror mycket på deras kunskap om en ny metod med 3D-scanning under vatten.
Arbetet kommer pågå under drygt två veckors tid. Det inleds den 5 juni med att teamen mobiliseras i Danmark, för att ungefär fem dagar senare passera Västervik innan de beger sig mot vrakplatsen.
Kravet för att företaget ska tillåtas genomföra dykningarna, efter att regeringen ändrat lagen om gravfrid vid Estonia, är att eventuella kvarlevor man hittar maskas, att teamet inte går in i några hytter och inte gör någon åverkan på vraket.
För att undersöka vraket, utan att störa griftefriden mer än nödvändigt, krävs dykningar av dykrobotar – och Västerviksföretaget har flera olika sorter.
– Vi kommer använda en sorts robot på över ett ton för att undersöka bottnen, en annan mindre för att fota fartyget i alla möjliga vinklar och de små drönarna kan användas där de andra inte kommer åt, säger han.
Vraket kommer fotograferas med några av världens bästa undervattenskameror med över 50 miljoner pixlar, vilket kommer generera "väldigt högupplösta" bilder som överlappar varandra, enligt Lundgren.
Det gör att företaget senare kommer kunna skapa en 3D-modell av fartyget som ger en överblick och ett underlag för kommande haveriutredning.
– Det är en exteriör dykning och vi ska undersöka varje kvadratcentimeter utanpå Estonia, säger han.
Under flera dagars tid kommer uppemot 50 000 till 100 000 bilder tas på Estonia.
Västervikarna kommer jobba i två team med danskarna för att kunna manövrera kamerorna dygnet runt.
– Med de här bilderna kommer även allmänheten kunna se hela vraket på ett enda foto, det blir som att vattnet tas bort, säger Lundgren.
Och här är båten som kommer användas när Västerviksföretaget ska dyka på Estonia.
Inför Estoniauppdraget har Västerviksföretaget nio vrakdykningar i bagaget, samtliga med mycket bra resultat, enligt Lundgren.
Från tidigare dykningar har tekniken även förbättrats, vilket innebär att kommande bilder kommer vara bättre ljussatta med högre detaljrikedom.
Att företaget haft möjlighet att utveckla sin teknik beror mycket på deras upptäckt av det förlista krigsskeppet Mars Makalös.
– I och med utställningen om Mars Makalös på Västerviks museum tilldelades vi indirekt ett ekonomiskt stöd från Sparbanksstiftelsen och det har hjälp oss mycket i vidareutvecklingen, säger Lundgren.
Detta kommer även ha betydelse för uppdragets transparens.
– Vi är noga med att framföra att vi är helt opartiska och deltar inte i själva haveriutredningen, mer än att vi samlar in data, säger han.
Västerviksföretaget Ocean Discovery gjorde upptäckten av Mars Makalös 2011.
Den stora utmaningen under dykningen på Estonia kommer vara väder och vind, enligt Lundgren. Vrakplatsen ligger långt ut till havs och det går inte att jobba vid för stora vågor.
Det faktum att de kommer arbeta mitt i en gravplats utgör också en utmaning.
– Det är med stor respekt som vi kommer genomföra den här undersökningen, säger Lundgren.
Hålen som hittades av amatördykarna är belägna tätt intill havsbottnen. Även det en stor utmaning för Ingemar Lundgren och hans kompanjoner som kommer behöva ta till alternativa metoder för att kunna komma under och fota.
– Under hålet finns en vallgrav, ett tomt utrymme, som vi hoppas kunna ta oss in och fota i med en mindre undervattensdrönare, säger han.
Han lyfter ännu en upptäckt som gjordes 2019. Det är sedan tidigare känt att fartygets bogvisir lossnade i samband med förlisningen 1994, men under senaste dykningen dokumenterades även att bogrampen, som innan 2019 varit stängd, hade trillat av.
– Det gör att vi kommer kunna fota inne på bildäck för första gången, men hur långt in vi kommer komma är fortfarande oklart, säger Lundgren.
Oavsett gäller det för dykarna att hålla tungan rätt i mun, eftersom det kan kosta miljontals kronor att förlora en endaste kamera.
Estonia sjönk söder om Utö, mellan Tallinn och Stockholm, 1994 och slog i havsbotten med rejäl kraft, men att hålen beror på det är inte säkert, enligt Ingemar Lundgren.