Kylan och vinden biter, snön når mig till knäna och det känns ganska öde när jag tar mig fram till Sjökullen - huset som Karl-Eriks föräldrar byggde för 100 år sedan.
- På sommaren är det annorlunda, säger Karl-Erik. Då är det liv och rörelse med hundratals sommargäster. På vintern bor här bara runt 55 personer, de flesta är äldre.
- Ja när jag varit vid brevlådan brukar du fråga om jag sett någon och det är inte så ofta jag har det, skrattar Viola.
Den goda spisvärmen sprider sig genom kroppen och Viola bjuder på riktigt kokkaffe. Utanför fönstret dansar skatorna och de igensnöade husen kurar i väntan på sommaren.
Fostervattnet gick på isen!
Makarna Ericsson har bott på Händelöp under nästan hela livet.
- Vi träffades i Stockholm 1944, berättar Viola. Jag var på dans och träffade en tjusig flottist... På den vägen är det!
- Sen bodde vi här mellan 1946 och 1958, fyller Karl-Erik i. Många tycker att den här vintern är förskräcklig, men när det gäller kyla och umbäranden har vi upplevt betydligt värre!
Paret berättar om när första sonen skulle födas.
- Jag satte Viola på sparken och gav mig av över den dåliga isen till Horns udde. Halvvägs gick fostervattnet! Väl framme på fastlandet fick Viola ta en taxi - ensam! På den tiden var det otänkbart med karlar i närheten av en födande hustru.
Allt gick dock väl och paret fick ännu en son så småningom.
"Vi trivs vid havet - även vintertid"
Både Viola och Karl-Erik Ericsson börjar bli till åren, men är fast beslutna att bo kvar i det 100-åriga huset i Händelöps by:- Jag är uppvuxen här och trivs bäst vid havet, säger Karl-Erik.
Karl-Erik och Viola Ericsson trivs i sitt hus vid Händelöps bryggor. "Havet, naturen och stillheten här ute är oslagbart!"
Foto:
Så jobbar vi med nyheter