Redan vid anställningsintervjun frågade Torbjörn Klasson om han fick börja med ett projekt för integration i Västerviks Hockey. Det var okej från föreningens sida och i mars startade han sitt arbete.
- Många av de ungdomar som kommer hit till Västervik från andra länder kommer att stanna kvar här, växa upp och själva få barn. Det är jätteviktigt att vår förening är med från början och tar hand om dem. Jag ser det som att föreningen tryggar återväxten.
Han startade integrationsarbetet i mars 2015. Då var det ingen som lyssnade på hans tankar om integration.
- Jag besökte kommunen och Komvux, SFI elever, men ingen nappade på mina idéer då.
Men hösten 2015 vände allt.
- När Elisabet Sjöstrand började jobba som integrationsstrateg fick jag gehör.
Nu kommer skolklasser från Västerviks kommun för att åka skridskor i ishallen. Det är där som Torbjörn genomför sina möten.
- Man måste träffa varje person på individnivå. I varje klass finns det ett antal elever som kommit till Västervik som flyktingar. Jag åker ut på isen och välkomnar dem och lär dem grunderna i att åka skridskor och hur man spelar ishockey.
Han tror att mötet mellan två personer är det viktigaste med integrationen.
Läs mer i fredagens papperstidning
"VIK för alla" är mer än integration
Redan i mars 2015 började Torbjörn Klasson, projektledare för integration i VIK, börja med integrationsarbete. Men det gick trögt. Han hade svårt att få gehör för sina idéer hos kommunen och skolorna. Men så kom vändningen när Västerviksmodellen infördes i kommunen.
Nyanlända som tränar ishockey en gång i veckan.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter