Båda killarna känner Görans granne Lena Pettersson och det är tack vare henne, som de har fått möjligheten att hyra Görans hus fram till våren.

Alem kom till Sverige som ensamkommande från Afganistan, Hossein flydde från Iran. Båda fick en god man när de kom till Sverige.

Lena Pettersson var en av många personer som var god man åt ensamkommande barn och hon har sedan dess engagerat sig och hjälpt många av ungdomarna.

Hossein träffade Lena redan när han kom till Gamleby i september 2015.

– Jag var god man åt Hosseins bästa kompis Habibulla. Båda två gick hos mig och läste svenska. Jag var deras första svensklärare, berättar Lena.

Hon frågade sin granne Göran redan för två år sedan om en ensamkommande flyktingpojke fick bo i hans hus över jul och nyår.

– När Lena frågade tänkte jag först "vad fasen", men så tänkte jag, att självklart ställer jag upp och hjälper till. Lena garanterade att det var en bra grabb, säger Göran Henriksson, uppvuxen i Gamleby men boende i Örebro.

Allt gick bra och när Göran kom tillbaka till huset var det i prydligt och ordentligt skick.

– Jag vet att Göran är en människa med extra omtanke om väldigt många. Därför frågade jag om han kunde tänka sig att hyra ut sitt hus och han sa ja direkt, säger Lena.

När hon återigen frågade Göran om han ville hyra ut sitt hus, sa han ja igen.

– Lena bor mittemot och är en relationsperson, som de vänder sig till. Det gör att jag känner mig väldigt trygg. De är ju angelägna att sköta sig. Man får tro gott om folk tills motsatsen visar sig. De flesta är bra, de här grabbarna också, säger Göran.

I november fick Hossein besked om att han fått tillfälligt uppehållstillstånd, efter att ha ansökt enligt nya gymnasielagen. Innan dess bodde han på olika platser utan fast adress.

Ett uppehållstillstånd innebär inte per automatik att man får någonstans att bo.

– Det finns fortfarande oro. Det krävs fast jobb för att få permanent uppehållstillstånd, säger Hossein och berättar att både han och Alem läser sista året på gymnasiets hantverksprogram med inriktning finsnickeri.

De hoppas på sommarjobb först och främst. Killarnas lärare hjälper till att prata med arbetsförmedlingen, en förhoppning är att Windy ska behöva anställa.

– Det finns också fabriker i Oskarshamn.

För att förbättra sina jobbchanser har Alem börjat ta körkort. Han tränar teori med Lena och Lenas son Markus ska övningsköra med honom.

– För att jag inte har något val. Jag vill hjälpa dem att få ett bra liv i Sverige. De har väldigt många frågor och vi pratar om allt. I dag har jag till exempel skjutsat en kille till skattekontoret i Kalmar för att fixa ett id-kort. Vi pratade hela resan fram och tillbaka, om religion, tjejer ...

– Hon har hjälpt oss på olika sätt. Vi vill hjälpa henne tillbaka. Vi hjälper henne med allt hon ber om, säger Alem.

Hossein har kontakt med sin familj i Iran. Alem vet inte hur hans familj mår, de får inte kontakt.

– Jag känner mycket för mammorna som finns där borta någonstans, tänk att inte veta om ens barn lever. Sen är killarna så himla snälla, omtänksamma och hjälpsamma. De har nära till skrattet och är fantastiska pojkar, tycker jag. Det är synd att hela gruppen ensamkommande ibland får dåligt rykte. Det gäller att bevisa att det inte stämmer, säger Lena.