Det är en torsdagsmorgon i april, när vi träffar Tord Olsson, boende i Flatvarp sedan "snart 70 år".

Det är kallt med en temperatur nära nollan, och bortsett från Tord och VT:s reporter är området folktomt.

Annat var det under några dagar drygt åtta månader tidigare.

Då låg temperaturen på närmare 30 grader och kajområdet var fullt av folk. En provisorisk ledningscentral hade upprätttats för en stor miljöräddningsoperation. På en liten yta trängdes lokala och nationella myndigheter som skulle samarbeta. Containrar fyllda med utrustning hade forslats hit i hast, på hamnplanen stod uppställda tält och fordon och hamnen var full av båtar. Utöver hemvärnsmän, brandmän, statliga- och kommunala tjänstemän så fanns här en hel del journalister.

Det som hände i Flatvarp toppade även de nationella nyhetssändningarna under några dagar.

***

Tord Olsson såg grundstötningen.

Klockan är ungefär 07:20 måndagen den 23 juli. Att man ser lastfartyg från land i Flatvarp är inte ovanligt, men det här fartyget gick ovanligt nära land. Tord har försörjt sig som fiskare i många år och känner skärgården väl.

– Jag hann tänka att det där kommer aldrig att gå, innan fartyget gick på grundet. Man såg hur det bolmade ur skorstenen när fartyget försökte komma loss.

I efterhand bedöms farten vid grundstötningen till 14 knop.

Fartyget är Panamaregistrerade Makassar Highway. Tre dygn tidigare hade det lämnat tysk hamn, med 1325 bilar för leverans till Södertälje i lasten.

En fråga för myndigheterna, att utreda i efterhand, är om fartyget alls borde ha lämnat hamn. Redan när färden startar är, enligt polisförhör, utrustningen för satellitkommunikation trasig. Dessutom är utrustningen för VDR – ett inspelningssystem liknande flygets ”svarta låda” – inte igång. Anledningen ska vara att ett kretskort är trasigt.

Henrik Smitterberg från Kustbevakningen i Västervik var med på den första enheten som var på plats:

– Vi skulle göra en nykterhetskontroll. Vi hade följt fartyget och visste att det var inte någon vanlig rutt som det hade tagit.

Styrmannen som var vakthavande befäl visade sig ha en promillehalt över straffbar gräns. Han togs i land för ytterligare kontroll. Samtidigt började Kustbevakningen arbetet med att bilda sig en uppfattning om vad som hänt, och vilka skador båten hade.

– Det är kanske naturligt, men besättningen verkade vara lite chockad och försökte tona ner det som hänt. Man trodde att man skulle kunna komma loss, säger Henrik Smitterberg.

Så var det inte, tvärtom bedömdes fartyget sitta väldigt säkert på grundet.

***

Räddningstjänsten i Västervik informerades redan samma dag om grundstötningen. Räddningschef i beredskap Peter Helge fick veta att ett mindre utsläpp av hydraulolja hade skett, men att Kustbevakningen hade tagit hand om det.

Under dagarna som kom kan man säga att Räddningstjänsten följde situationen, men inte agerade. Man hade annat att tänka på. Efter flera veckor av låg nederbörd och hög värme var brandrisken stor. Längre upp i landet rasade flera stora skogsbränder, och man förberedde sig på att något liknande skulle kunna hända i Västerviks kommun.

– Det kunde bli fråga om att evakuera tätorter. Vi hade till exempel möten med socialnämnden och diskuterade hur man skulle evakuera äldreboenden, berättade förvaltningsschef Joakim Jansson.

– Den information som vi fick ända fram till lördagen var att det inte fanns risk för något oljepåslag, säger han.

Peter Helge säkerställde ändå att MSB:s oljedepåer skulle finnas tillgängliga om ett utsläpp ändå skedde.

***

Dagarna efter grundstötningen var den stora frågan hur fartyget skulle bärgas.

Kustbevakningen undersökte skrovet med en undervattensfarkost och det visade sig att skadorna var omfattande. Två oljetankar tog in vatten.

Det låg på försäkringsbolaget att presentera en trovärdig bärgningsplan. Den krävde avancerade hållfasthetsberäkningar.

"Den samlade bedömningen var att Makassar Highway stod hårt på grund, men det okända skadeläget försvårade beräkningar", skriver Kustbevakningen i en utvärdering efteråt.

Ett annat krav från myndigheterna var att fartygets nedre tankar skulle tömmas på olja innan bärgningen kunde påbörjas. Det arbetet drog ut på tiden. Ett tankfartyg kom till platsen för att kunna ta emot Makassar Highways olja.

***

Under de här dagarna genomförs förhör med besättningsmän, och polisen börjar få en bild av dygnet innan kollisionen. Styrmannen erkänner att han druckit två flaskor öl innan han gick på sitt skift, men absolut inte att han skulle ha varit berusad.

Det finns dock fler faktorer som spelat in för att det blev en grundstötning. Kaptenen hade gett order att fartyget skulle gå nära land för att besättningen skulle ha mobiltäckning.

Samtidigt som styrmannen haft ansvaret på kommandobryggan under natten, så har han passat på att arbeta med administration. I hans arbetsuppgifter har bland annat lönerapportering ingått.

När fartyget passerade Öland gjordes en kursändring för att komma närmare land. I polisförhören uppger det vakthavande befälet att han borde ha gjort ytterligare kursändringar, men att han blev sittande för länge med kontorsarbetet.

***

Under de första dagarna har läget varit gynnsamt, men det förändras under det femte dygnet. På fredagskvällen börjar vindarna tillta. Runt midnatt vrider sig fartyget 20 grader. Olja läcker ut men fångas upp av länsarna.

Under lördagen förs en kamp mot klockan. Kustbevakningen försöker ta upp den olja som läckt ut, och som fortfarande finns innanför länsarna. Arbetet med att tömma fartygets oljetankar påbörjas, men tar längre tid än beräknat.

På söndagen får tömningen av tankarna en annan ovälkommen effekt: Fartyget lättar, och kasar av grundet. Länsarna runt fartyget brister, samtidigt som det börjar strömma olja ur fartygets tankar.

I del 2: Så gjordes saneringen.