Kämpar – för att fler ska göra rätt

I Västerviks kommun är det 40 procent av villaägarna och 10 procent av hushållen i flerfamiljshus som har hämtning av matavfall. Målet är att 90 procent av alla hushåll ska sortera matavfall år 2020.

De stora bruna tankarna till vänster är rötmammare. Det är där biogasen bildas. Sedan lagras den i den blå tanken till höger.

De stora bruna tankarna till vänster är rötmammare. Det är där biogasen bildas. Sedan lagras den i den blå tanken till höger.

Foto: Kristina Westring

Västervik2018-10-28 07:00

Att sortera ut matavfallet från soppåsen är en stor vinst enligt Ida Bergs, affärsområdeschef för avfall och återvinning på Västervik miljö och energi. Matavfallet blir nämligen till biogs och biogödsel.

Närmare hälften av det som slängs i soppåsen är grönsaksrens och matrester som gör bättre nytta utsorterat. Enligt Ida Bergs är anledningarna flera till varför inte fler redan nu sorterar sitt matavfall. Västerviks kommun var tidiga med att erbjuda FNI, fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar. Då hade inte matavfallshanteringen utvecklats ordentligt. Hämtning av matavfall infördes i ett senare skede, och det har varit trögt att få hushållen att nappa, trots olika kampanjer.

– Sedan är det vad vi kallar äckelfaktorn. Det är många som tycker att detblir klabbigt och blött i påsen. Men hanterar man papperspåsarna på rätt sätt minimeras detta, säger Ida Bergs.

Kommer ni att nå målet att 90 procent av alla hushåll ska sortera ut matavfallet år 2020?

– Nej, inte om vi fortsätter i denna takt.

Hur arbetar ni för att nå målet?

– Vi informerar om vinsterna med matavfallssortering och hur man på ett bra sätt kan hantera avfallet. En annan del är att arbeta för gynnsammare taxor. Om vi införde obligatorisk sortering av matavfall skulle vi nå målet. Nackdelen med det är att det kan bli sämre kvalitet på sorteringen när hushållen själva inte förstår syftet med att sortera.

Matavfallet som samlas in kommer alltså till nytta genom att det blir till biogas och gödsel. Matavfallet samlas upp på Målserums avfallsanläggning, sedan körs det till Tekniska Verken i Linköping och mals till en gröt som kallas slurry.

– Att det inte görs i Västervik beror på att det inte är tillräckligt stor mängd ännu.

Slurry körs tillbaka till Västervik och pumpas in i stora tankar vid biogasanläggningen på Lucerna reningsverk. Där behandlas den i olika steg för att till sist hamna i en rötkammare. Biogasen som bildas går vidare till en tvätt som förädlar gasen till fordonskvalitet. Det som blir kvar i rötkammaren kallas biogödsel och den levereras till lantbruk.

– Det är ett fantastiskt bra sätt att ta tillvara på matavfallet. En påse matavfall från hushållet ger biogas som räcker till två och en halv kilometers bilkörning.

Matavfallsinsamling Lagändring i Avfallsförordnigen

Insamlat matavfall 2012-2017 i Västerviks kommun

2012 - 78 ton

2013 - 263 ton

2014 - 399 ton

2015 - 645 ton

2016 - 679 ton

2017 - 691 ton

I juni 2018 beslutade regeringen om ett förtydligat producentansvar för förpackningar och tidningar samt obligatorisk insamling av matavfall.

Avseende matavfallssorteringen innebär beslutet att kommunen senast 1 januari 2021 ska tillhandahålla ett system för att samla in matavfall från hushåll och transportera bort det separat (15a § Avfallsförordningen (2011-927)).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!