Våren har kommit till Fridslunds gård

Solen skiner och fåglarna kvittrar vid Fridslunds gård utanför Västervik. Här är det full aktivitet, inte minst i hönshuset, där vårens första kycklingar har tittat fram.

9 april 2020 10:00

Ägg och kycklingar har blivit en symbol för påsken, men varför då egentligen?

Något konkret och slutgiltigt svar verkar inte finnas på den frågan. I det kristna påskfirandet är det Jesus död och återuppståndelse som är i fokus. Ägget har i många kulturer varit en fruktbarhetssymbol, men etnologer vid Nordiska museet tror att ägget snarare har blivit extra viktig för påsken eftersom det är då hönorna kommer igång med att lägga ägg efter den kalla vintern.

Under den katolska tiden var det dessutom förbjudet att äta ägg under fastan, så alla ägg som lades lagrades fram till påsk.

 

Hos familjen Askenberger på Fridslunds gård går de omkring 70 hönorna och sju tupparna nu och sprätter i solen. Några hönor ruvar på nylagda ägg, och förhoppningen är att få ännu fler kycklingar. Men en del ägg går också till försäljning. Intresset för gårdsägg är stort, berättar Erik Askenberger, som även driver Almviks café.

– Vi säljer slut hela tiden på Reko-ringen, säger han.

Hönshuset de har är godkänt för 200 höns, men det tycker de är alldeles för mycket för att hönsen ska få den plats de behöver.

– Vi har tänkt att vi ska ha ungefär 120, säger Erik.

 

Eftersom hönsen går fritt i sin inhägnad har de valt bort värphybrider eftersom de är lite för lugna och loja.

– De vi har är några renrasiga, men annars blandraser. De värper inte lika mycket, men de är smartare och har inte lika lätt för att bli tagna av något rovdjur.

Och som en bonus blir äggen de värper i alla möjliga färger. De kan bli allt från vita och bruna till gröna, grå och blå.

Nästan onödigt att måla dem till påskbordet alltså.

 

Att dekorera ägg och ge bort till påsk var vanligt, när ägg var en lyxvara. Det var något man tog med till marknaden och sålde, enligt etnologen Jonas Engman på Nordiska museet. Pigor och drängar kunde få sin lön i ägg vid påsk.

Äggen dekorerades ibland genom att kokas med olika växter, som färgade äggen. På 1900-talet kom äggfärgerna och skalen fick glans med hjälp av fläsksvål.

På Fridslunds gård är hönsen lite extra försiktiga den här dagen. Erik misstänker att en hök har varit framme. När de får lite mat kommer de fram. En av tupparna först, för att kolla läget. Sedan kommer hönorna för att äta och tupparna vaktar under tiden.

– De är riktiga gentlemän, de äter inte själva förrän hönorna är klara, säger Erik.

Kycklingarna är än så länge lite för små och håller sig inne i värmen. Förutom när de får komma ut för att bli fotograferade då, under överseende av både Erik och de två sönerna Hugo och Knut. Och så gårdens två katter som nyfiket kommer fram för se vad som rör sig i gräset.

Men de får ingen chans att göra något annat än titta.

 

Varför även kycklingar, hönor och tuppar har blivit påsksymboler, och då framför allt i Sverige, är också oklart. Tuppen är en symbol i den kristna påsken, där Jesus förutspår att Judas ska förråda honom med orden "’Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig".

Och kycklingar, hönor och tuppar är ju också en följd av äggläggningen.

En symbol som många numera förknippar med påsken är just den gula kycklingen.

 

Men hos familjen Askenberger har kycklingarna, precis som äggen, alla möjliga färger. Några är gula, men andra är bruna, eller grå eller prickiga eller något helt annat.

Knut tar upp en kyckling och ger det duniga huvudet en puss. Både han och storebror Hugo gillar hönsen på gården. Även om Hugo nog gillar fåren ännu mer.

Vi tar en tur till fårhagen och här hittar Hugo en av sina får-kompisar. Hon lägger sig ner för att bli klappad och Hugo lägger huvudet på henne för att komma nära.

– Hon är ett gosefår, säger han.

Flera av fåren går med tjocka magar nu och snart är det dags att lamma. Även lamm är på många håll en tradition på påskbordet. Men inte de här lammen.

– Nej, ska man ha lamm till påsk så måste man ha lamm över vintern och det innebär ganska mycket jobb, säger Erik.

 

Påsklammen däremot är en gammal sed, en tradition som kan spåras till det judiska påskfirandet. Men på det svenska påskbordet är det ett relativt nytt fenomen. I medelhavsområdet är lammen färdiga för slakt den här tiden, medan det här uppe i norr dröjer ytterligare en tid innan lammen vuxit till sig. Hypotesen är alltså att lammtrenden tog fart när det blev möjligt att importera varor från andra länder. 

Källor: Kalmar Länsmuseum, Nordiska museet, ne.se, svenskahogtider.com

För höns behövs:

Tillstånd om du bor i detaljplanerat område. I Västerviks kommun tillåts upp till tio höns, utan tillstånd. De räknas då som sällskapsdjur.

Någonstans för hönsen att bo. Erik tipsar om att ett hönshus bör vara isolerat, men välventilerat. Hönsen ska dessutom ha sittpinnar att sova på, reden, vattenautomat, fodertråg och golv täckt med strö.

De behöver tillgång till utevistelse, som en inhägnad rastgård.

Höns äter det mesta men behöver få hel säd, grönfoder och krossade snäckskal.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Anna Persdotter