Vi har använt Östersjön som en soptipp

Larmrapporter om övergödning och döda bottnar stora som Danmark, torsk som är försvunnen och fisk som är för giftig att äta för mycket av. Hur mår Östersjön egentligen? Och vad betyder havet för oss här i Tjust?

Fiskaren Alexzander Hjalmarsson:
"Hade vi inte haft trålaren hade jag nog varit mer tveksam till att satsa på fisket. Inne vid kusten finns nästan inget att fiska."

Fiskaren Alexzander Hjalmarsson: "Hade vi inte haft trålaren hade jag nog varit mer tveksam till att satsa på fisket. Inne vid kusten finns nästan inget att fiska."

Foto: Karin Hertz

Krönika2019-12-07 08:01

Östersjön del 1

I flera veckor har vi arbetat med en artikelserie om Östersjön. Vi har intervjuat många av de som lever och arbetar närmast havet (bläddra bland bilderna i vårt bildspel ovan), skärgårdsbor, fiskare och forskare, och vi har tagit reda på vad som händer med det vatten vi själva spolar iväg i våra avlopp.

Klimatförändringar har dessutom gjort Östersjön både varmare och sötare, något som påverkar alla arter som lever här, i ett komplext biologiskt system där alla delar är beroende av varandra. Vi människor stör balansen med övergödning, nedskräpning, miljögifter och överfiske.

I årtionden, ja kanske till och med århundraden, har länderna runt Östersjön använt vattnet som en soptipp. I en informationsfilm från 1964 beskrivs det hur det har blivit skräpigt på stränderna. För att rensa upp ges rådet att stoppa skräpet i en påse och sänka ned den på botten. Det som inte syns finns inte.

Fast just det stämmer ju tyvärr inte.

Gamla synder hotar fortfarande havet. Och får sällskap av nya.

Något vi har lärt oss under arbetet är att det finns hopp. Men om man ska klara av att rädda Östersjön så måste människan agera nu.

Med den här artikelserien vill vi påminna om hur viktigt det är att vi inte blundar för situationen, och att vi alla samarbetar för att göra förutsättningarna så bra som möjligt för att havet ska kunna återhämta sig.

Men som många av dem vi pratat med under arbetets gång påpekat är det ett långsiktigt arbete, och vi människor vill gärna se resultat med en gång. Klart är ändå att det långsamma arbetet med att minska utsläppen av kväve och fosfor, både från lantbruket och från oss människor genom våra avlopp, har effekt. Det är bara det att vi behöver bli ännu bättre och jobba ännu hårdare för att minska övergödningen och de giftiga utsläppen.

Ibland kan det kännas hopplöst, vi gör ju redan ganska mycket, samtidigt som avfallet från ryska kycklingfabriker bildar sjöar och utsläppet rinner direkt ut i Finska viken. Det visar Folke Rydén i två av sina filmer om Östersjön.

Men det är inte endast en åtgärd som kommer rädda Östersjön, det är alla tillsammans. Och allt hänger ihop, en sak leder till en annan. Klimatförändringarna förvärrar det som föroreningarna orsakat och tvärtom. Det positiva är att alla kan påverka. Varje liten del spelar roll och varje åtgärd, hur liten den än är, gör nytta.

Markus Nord, naturum i Västervik:
"Varje individuell art i Östersjön är otroligt viktig och torsken är en av nyckelarterna. Den har direkt påverkan på hur kustmiljön ser ut. Ett totalt torskfiskestopp tror jag är den enda möjligheten. Men det ser inte bra ut."
Markus Nord, naturum i Västervik: "Varje individuell art i Östersjön är otroligt viktig och torsken är en av nyckelarterna. Den har direkt påverkan på hur kustmiljön ser ut. Ett totalt torskfiskestopp tror jag är den enda möjligheten. Men det ser inte bra ut."
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!