I flera decennier har det funnits önskemål om en säkrare väg mellan Främsteby och Vena.
– Mina föräldrar har kämpat för den här vägen sedan mina syskon var små. Det är en kamp på 40 år, säger Madeleine K Askevik som är positiv till att projektet äntligen har genomförts.
– När man ser lösningen funderar man på varför det skulle behöva ta 40 år att komma på det här.
Vägsträckan är numera en bymiljöväg. Det är en ny vägtyp med smal körbana och breda vägrenar.
– Vi såg det här som det enda sättet få till någon form av gång- och cykelväg i samhället, då det inte finns plats för någonting annat, säger Simon Råsbacken, projektledare på kommunalteknikförbundet ÖSK.
En bymiljöväg har en dubbelriktad körbana i mitten av vägen. Körbanan är så smal att två bilar inte kan mötas på den.
– Får man möte får man ta vägrenen i anspråk, men där har gång och cykel företräde. Är det någon som går där kan man inte bara svänga ut. Då får man sakta in och stanna, säger Simon Råsbacken.
Madeleine K Askevik, som numera bor i grannbyn Blaxhult men fortfarande cyklar till Vena, tycker att den nya vägen har blivit väldigt bra.
– Jag tycker att det var den bästa lösningen man kunde göra för Vena, säger hon.
– Nu är det upp till alla bilförare och lastbilsförare att förstå att det har hänt något, och att man inte bara kan dundra på.
Andra är mindre nöjda med vägbygget.
– En stor fördel är att det har blivit ny asfalt. Annars är det bara till det sämre, än så länge, säger Henrik Kernen som bor i Främsteby.
– Bilister och gående beter sig som yra höns. De vet inte hur de ska förhålla sig, för det är ingen skyltning och linjemålningen har precis kommit upp. Hur man ska köra när två bilar möts och det är en gående emellan är det ingen som vet, fortsätter han.
Henrik Kernen saknar även en utlovad fartdämpare i början av Främsteby och en busshållplats. Han tycker inte att vägen har blivit säkrare.
– Jag går där två gånger om dagen med mina barn till skolan och förskolan. På ett ställe måste man korsa vägen, eftersom gångbanan tar slut tvärt, säger han och berättar att det inte finns något övergångsställe på platsen.
Madeleine K Askevik, som är kritisk till att en parkeringsficka mitt emot affären i Vena har såtts igen med gräs, tycker däremot att vägen känns trygg.
– Jag har cyklat med mina barn i cykelkärra. Det har känts bra. Det finns en avsedd plats där man får vara utan att man känner att man är i körfältet, säger hon.
Vägprojektet är ett samarbete mellan kommunen och Trafikverket.
– Vi var på platsbesök i fredags, säger Simon Råsbacken som berättar att flera saker ska åtgärdas längs den nya vägen.
– Vi har fått en del åsikter från allmänheten. Sedan har vi även kollat på de saker som skulle göras. En del saker har missats och en del saker ska göras om.
Själv upplever han att de breda vägrenarna har gjort vägen säkrare för gångtrafikanter.
– Jag tycker att man känner sig mycket tryggare, men jag går inte där varje dag.
För att få ner hastigheten ytterligare kommer 50-skyltarna att bytas ut mot 40-skyltar.
– Vi ska även ha skyltar som beskriver vad bymiljöväg är för något.
Enligt Råsbacken ska det göras en uppföljning av alla förändringar.
– Vi kommer att följa upp och se om vi har fått ner hastigheten och hur tryggheten upplevs.