De har fått nog av den trista, asfaltsgråa skolgården och vill ha lite mer färg. Och ett första steg mot en färgstarkare framtid togs på tisdagen, när hela gänget drog ut med både kratta och spade och började jobba.
En gammal sandlåda inne hos bygdegården fick nytt jobb, den förvandlades till köksträdgård med plats för både morötter, persilja och sallad. Det blir smaskens på tallrikarna fram på höstkanten. Livia Arvidsson Lappi fick lite hjälp av fritidspedagogen Amanda Sääw med sådden.
– Det här kommer att bli jättegott, säger Livia som ser fram mot skörden i höst.
Men innan det blev något planterat alls, var det en hel massa förarbeten som behövde göras. Sandlådan skulle fyllas med jord, och där blommor och björnbär skulle finnas, har det förut stått ett träd. Marken var full av bland annat rötter och stenar som fick tas bort. Och så blev det en hel massa städning på asfalten runt omkring också.
Barnen, från förskoleklass upp till sexan, tog sig an uppgiften med stor energi och efter en stund var det dags att plocka fram kassarna med växterna. Då vaknade energin igen, och det var inte svårt att hitta frivilliga som ville plantera tagetes.
Skolan i Vena har sedan länge ett samarbete med bygdegården, och det var ingen tvekan om att de skulle få låna utrymme för sitt planteringsprojekt. Och sandlådan var till mycket lite nytta tidigare. Nu blir den köksträdgård enligt konstens alla regler.
Inne på skolgården, intill redskapsskjulet, fanns en stubbe som nu är borta. Det tomma utrymmet har barnen tillsammans med fritidspedagogen Milena Komlenic förvandlat till en plantering. En björnbärsbuske tronar i mitten och en ring tagetes runt omkring.
– Det kommer att bli mer. Årskurs fyra har plantor i klassrummet som de kommer att sätta ut, säger Milena Komlenic, som räknar med att det ska fylla på bra i den nya rabatten.
Men hur går det med grönsakerna och blommorna på sommarlovet då? Någon måste ju vattna, annars blir det hö av hela skörden.
– Vi på fritids har öppet nästan hela sommaren, säger Amanda Sääw. Det är bara stängt i några veckor och då får vi hoppas att några av barnen som bor i samhället kan komma hit och vattna.
– Det är en viktig del i det hela, säger Milena Komlenic, att lära sig att ta ansvar för det man sätter igång. Ansvarsbiten är viktig.