Det är isande kallt men helt snöfritt när vi svänger in vid villan på Oxelbärsgatan i Vikingstad. Två hemgjorda granar av gröna kvistar sätter tonen och visar vägen rakt in i julkänslan. Snö är faktiskt det enda som saknas till Mona Kjellbergs pyntade hem, i övrigt känns julen i alla sinnen.
– Välkomna, säger hon och öppnar de ljusgrå dubbeldörrarna.
Vi hänger av oss jackorna på vita galgar som Mona försett med en textad julhälsning – och känner oss förstås speciellt välkomna.
– Ja, så ska det vara, säger Mona. Mina allra närmaste, ”brorsan” till exempel, har en galge som det står brorsan på. Den hänger jag fram när han ska komma.
Vi tar med oss den fina hälsningen och går in i betongjulen i hallen. Här har Mona klätt väggarna i betong, inte bara inför dopparedagen förstås, men det passar extra fint till gröna granar och kvistar i glasflaskor. På en bänk under trappan står en stor stjärna i betong, tillsammans med flera granar, både en grön levande och en trio av grått filtmaterial.
– Och här är min svarta jul, fortsätter hon och svänger av mot köket.
Mörka bänkskivor, mörka krukor, vita gardiner med svarta tryckta god jul-hälsningar på olika språk. Stilrent och elegant. På en av bänkarna har Mona dukat fram glögg med koppar, mandlar, skedar, ett ljus och en grankvist. Det står där från första advent och framåt så att det ska vara enkelt att ta för sig när andan faller på. Omtänksamt julmys med andra ord.
Vi passerar den röda julen som är en del av det stora vardagsrummet, och som fått sitt namn för att här finns de röda tomtarna och de röda soffkuddarna, och fortsätter in i den vita som är en annan del av vardagsrummet. Här har Mona pyntat det stora vita matbordet med en girlang av doftande granris, kottar, bär och vita ljus. Intill sprakar brasan i den vita öppna spisen, ja här är väggarna vita, stjärnorna vita och allt det hemgjorda pyntet i form av änglar och granar går i ljusa toner.
Just pyssel är Monas passion, intresse och avkoppling. Varför köpa nytt när man kan göra själv, är devisen.
– Jag blir glad av att skapa, och när man gör saker med händerna så får hjärnan vila, säger hon.
Trädgården utanför knuten står för mycket av inspirationen och fungerar inte minst som leverantör av material.
– Vår tujahäck har jag nästan skalat av så häromdagen fick jag gå in till grannen och klippa!
Tujakvistarna förvandlar Mona bland annat till små granar i olika roliga former. Hon gjuter betongfötter som grund och formar sedan granen kring en pinne. Grenarna surras fast med ståltråd och toppen kan svängas iväg åt det håll som passar. En liten ljusslinga i allt det gröna och julkänslan är komplett.
På tal om komplett; Mona har guidat oss genom sina olikfärgade temapyntningar men sparat det allra, allra bästa till sist.
Ute på den stora uppvärmda altanen med glaspartier mot trädgården råder – naturjulen.
Här är varmt och vackert. Inbjudande och vilsamt. Jul i, som arbetsnamnet antyder, de allra mest naturliga färgerna och formerna.
Om några dagar väntas adventsfest och Mona har dukat långbord med linneservetter till vita tallrikar. Vid varje kuvert ligger en grankvist och några röda bär och varje stolsrygg pryds av en kvist i ett band tillsammans med en hemgjord stjärna eller gran.
Ovanför bordet hänger en lång bågformad björkstam som klätts i granris och ljusslingor. Finalen i dukningen är en lång mossklädd planka som ligger mitt på bordet och som Mona har gömt i mossa och pyntat med suckulenter, hyacinter, bär, kottar och levande ljus.
– Det är trevligt att hålla sig till ett tema och i år inspirerades jag dels av en ny soffkudde med en ren på och dels av idén med plankan och mossan på bordet, säger hon.
Ja, den som har ätit vid det vackra bordet och behöver ta igen sig en stund efter advents- eller julmaten kan med fördel slå sig ner bland kuddarna i soffan och njuta av granen. Det är en ståtlig ädelvariant, klädd i kulor och kottar i glittrande guld och vitt.
Medan Magnus Uggla sjunger om julefrid på stereon och vi äter saffranskaka vid bordet i den vita julen funderar Mona på nästa pyssel. Det kan bli en ren eller en gris av en glasburk med diverse tillbehör. Planen är att förvara rödvita polkagrisar i.
– Perfekt att ha med sig när man är bortbjuden i jul, säger hon.
Nu saknas alltså bara snön utanför de stora fönstren för att det ska bli jul på riktigt. Inomhus, hos Mona, är den redan i full gång. Här är bara att luta sig tillbaka och njuta – av det röda, det vita, det svarta, det betongfärgade och det naturliga. En vacker palett av julen!
