– Feminism i betydelsen jämställdhet mellan könen borde ju egentligen vara en självklarhet. Det finns många olika teorier om varför så inte är fallet men för mig har det alltid varit något självklart och något att arbeta för, säger Agneta Regell.
– Jag känner likadant. Jag tycker det hör ihop med att vara människa. Feminism heter feminism men det hör också ihop med små pojkar, vuxna män och allas rätt att vara, i alla fall för mig, säger Linnéa Nestor.
Varför är ordet feminist ett så laddat ord för många?
– Jag tänker att det handlar om en bild av att det är den arga feministen. Att man direkt känner sig hotad. Om man sitter runt ett bord och börjar prata om det så vet man direkt att om man bara säger någonting så är det som att folk känner sig påhoppade, säger Linnéa.
– Jag tänker att det kanske är för att man inte vet riktigt vad det är, vad det står för. Det blir en rädsla, man tänker ”om jag säger att jag tillhör det eller att jag är feminist, så kanske jag måste leva upp till en massa saker.”, säger Kicky Willysson.
Linnéa Nestor är småbarnsförälder och jobbar med barn. Hon tänker mycket på bemötandet av barn.
– Det är väldigt ofta som många tycker att ”åh det är så hemskt med alla tjejer som har ätstörningar och det är så hemskt med pojkar som slåss.” Sen vill de inte se att de är en del av det, jag är också en del av det, vi alla är en del av det. I ena meningen så säger man att ”åh vad hemskt det är att man bara tänker på hur man ser ut.” Sen i nästa mening så är det ”åh vilken fin klänning” så pratar man om det i en kvart, på riktigt alltså.
– Jag är inne på samma spår. Det känns som att vi springer bakåt på något vis. Ta det här med leksaker till exempel, eller en leksakskatalog, fortfarande och nästan ännu mer så är det de knallrosa sidorna och så är det dem blå sidorna. Precis som du säger att å ena sidan så pratar vi då om att det ska inte vara så, men sen praktiserar vi ändå det andra. Man kan tänka att det är i det lilla ögonblicket, men det är nog där som det händer, det stora som blir så jävla fel, säger Kicki Willysson.
Agneta Regell brinner för en feministisk utrikespolitik:
– Ordet feminism har blivit något av ett modeord och missbrukas ibland för att dölja eller ge legitimitet. Jag skulle väldigt gärna vilja ha en feministisk utrikespolitik där hela det manliga militärkomplexet får stryka på foten. Det systematiska våldet drabbar kvinnor mycket hårdare än det drabbar män för det är män som utför det.
Att feminismen har förändrats genom tiderna och ser annorlunda ut idag, är de alla överens om.
– På 70-talet när jag var aktiv var arbetet mer politiskt. Det var tydligare och mer ideologiskt. Nu har det praktiska arbetet och diskussionerna om kvinnans jämställdhet mer kommit att handla om styrelseplatser och chefspositioner. Det viktiga är att begreppet inte tunnas ut, säger Regell.
– Du är ungefär samma årgång som min mamma. Hon gick ju helt vid sidan av det där, hon var hemma och lyssnade på Elvis, det var en helt annan värld hon levde i. Hon var inte ute på barrikaderna och kämpade. Jag tänker igen det där att man kan bli rädd för att bli kategoriserad eller hamna i en grupp. Antingen var man med i grupp 8 och de där, eller så var man det inte alls känns det som. Idag är det nog mer så att det finns flera varianter, vilket är bra så fler kan komma in, säger Willysson.
