Tage och Irja Åberg köpte sitt drömställe i Åstad utanför Rumskulla år 2002. För tio år sedan lämnade de Lidingö och bosatte sig permanent i Småland.
– Tomtens läge vid Stångån var tungt vägande skäl till att vi köpte stället, säger Tage.
Men nu är de bekymrade. De har sett Stångån krympa med blixtens fart de senaste åren, i takt med att vassen tar över.
– Trist att se, och man blir ju lite konfunderad när det plötsligt finns en ”ö” mitt i ån, som tidigare inte varit där. Nu märker vi det tydligt också på att det blivit allt färre kanotister på den tidigare populära kanotleden. De tar sig inte fram, helt enkelt.
– Vi vet inte vems ansvaret är, men man kan ju tycka att en turistkommun som Vimmerby borde ha intresse i att hålla kanotleder farbara, säger han.
Att det blivit färre kanotister i ån kan Robert Soowik, som har kanotuthyrning som en del i sin turistanläggning Smålandsbyn, förklara.
– De sista åren har det inte gått att paddla hela sträckan, så efter midsommar kör jag bara till Försjön. Det här är ett problem för kanotverksamheten.
Men något ansvar för vassröjning åligger inte kommunen, förklarar kommunekolog Björn Holm.
– Det finns ingen som har det direkta ansvaret, däremot kan kommunen välja att ta på sig ansvaret om man gör reklam för kanotleden och anser att man har resurser till det.
Tomas Larsson är driftchef på gatukontoret där man sköter såväl vandringsleder som kanotleder i kommunen.
– Varje vår tar vi bort nedfallna träd längs våra kanotleder, det ligger på oss. Låga vattennivåer och tillväxt av vass är däremot inte vårt ansvar. Det är en knepig balansgång mellan tillgänglighet och vad som är till nytta för djurliv och ekosystem, ofta är naturen fantastisk på att reglera sig själv.
Just vid Åstad har problemet med låga vattennivåer varit särskilt kännbart de senaste torrsomrarna, och det gynnar vasstillväxten – och försvårar paddlandet.
– Ser man det på sikt har Stångån fungerat så här i alla år. Ibland är vattenståndet lägre, sedan kommer normala vårflöden. Vill man göra mindre ingrepp vid sin tomt kan man göra det, men ur ekologisk synpunkt är det ofta bättre att inte röra om för mycket. Den som vill göra större åtgärder ska kontakta länsstyrelsen för att få föreskrifter, säger Björn Holm.