Enligt LO:s beräkningar har de 14 LO-förbunden tappat drygt 800 000 medlemmar sedan början av 1990-talet. Och kurvan fortsätter neråt. Under 2019 har nära 9 000 personer lämnat, enligt preliminära siffror som Ekot tagit del av. 

Erik Bouvin, ordförande för LO-fackens lokalförening i Vimmerby, är oroad. Men också luttrad.

– LO-förbunden har tappat medlemmar över tid och samhället ser annorlunda ut. En orsak är att jobben förändras, det är fler som har tjänstemannajobb än traditionella LO-jobb och det påverkar medlemssiffrorna.

Några färska lokala siffror har han inte. Men det finns flera anledningar till att de fackliga organisationerna tappar, menar Bouvin.

– Osäkra anställningar i kombination med ett generellt kunskapstapp. Folk vet inte längre vad facket är, och det är en fråga jag själv brinner för, som studieansvarig i mitt eget fackförbund, GS.

Vilka risker ser du?

– Det urholkar hela den svenska modellen, med två parter som styr arbetsmarknaden. Skulle det gå så långt att vi hamnar under 50 procent kan ju arbetsgivarorganisationerna ställa frågan ”vem företräder ni”? Vi ser också att det blir fler företag utan kollektivavtal. Även om lönerna ser okej ut finns det andra luckor som försäkringar och avtalspensioner.

Erik Bouvin pekar på svårigheten att hitta folk som vill engagera sig.

– Det är svårt att hinna med sitt uppdrag som förtroendevald, dels är de förtroendevalda inte lika många som tidigare, dels är organisationerna alltmer slimmade och man slits av lojalitet till sina kollegor när färre anställda ska hålla samma produktivitet.

Vad gör facken åt medlemstappet?

– Vi gör arbetsplatsbesök, det vet jag att alla fackförbund fokuserar på. Närvaro och information är viktigare än någonsin.

Största LO-förbundet, Kommunal, besöker arbetsplatser varje vecka. Men Lena Kidsten, ordförande i sektionen i Vimmerby, säger att det är svårt att fånga upp de unga.

– Vi har tappat några hundra medlemmar sedan millennieskiftet. Mycket beror på pensionsavgångar och blir också allt vanligare att man lämnar facket i slutet av arbetslivet.

Vad beror det här på?

– Vi är så säkra på att vi har det vi har, men det finns inga garantier för det. Risken är att om vi blir färre blir det arbetsgivarens marknad helt och fullt.

Erik Bouvin ser också allvarligt på utvecklingen.

–  Det är jätteallvarligt och vi måste kavla upp skjortärmarna.