Juletiden närmar sig och i samband med den söker sig extra mycket besökare till traktens kyrkor. Vi har tagit en närmare titt på några av de sju kyrkor som ingår i Vimmerby pastorat.
I Vimmerby kyrka tar diakon Britt Andersson emot för att delge lite mer kring kyrkans historia och vilka föremål det kan vara värt att ta en extra titt på. Det äldsta föremålet som finns har alla som döpts i kyrkan kommit i kontakt med. Och det blir en hel del folk med tanke på hur gammal dopfunten är.
– Dopfunten är huggen i sten. Det gjordes i Danmark troligen i slutet av 1100-talet. Förr doppade man hela barnet i dopfunten så det är därför den är så stor och djup. Numera använder vi en skål av mässing vid ceremonin, säger Britt Andersson.
Exakt hur länge det har funnits en kyrka i Vimmerby är svårt att säga. På en tavla finns i alla fall årtalet 1253 angivet då den första prästen vid namn Henricus Erici var verksam.
– Det lär ha funnits fyra eller fem olika upplagor av kyrkor innan den nuvarande uppfördes, säger Britt Andersson.
Den nuvarande kyrkan är bygd i så kallad Tegnérstil som är vanligt förekommande för kyrkor från 1800-talet.
– 1856 är ett viktigt årtal i Vimmerbys historia brukar jag säga. Då invigdes kyrkan och dessutom grundades både Vimmerby Tidning och Åbro Bryggeri då, säger Britt Andersson.
En kyrka med ännu äldre anor i trakten är den i Pelarne. Den karaktäristiska träkyrkan med separat klockstapel härstammar delvis från 1100-talet.
– Det är väldigt svårt att bestämma åldern exakt, men 1133 är ett årtal som brukar nämnas. Det härleds till den gamla målning som numera döljer sig bakom altartavlan. Den föreställer lammet och korsfanan och ovanför finns en grupp på tre rundbågiga fönster. Formen på dessa kan härröras till den romanska tiden, säger Erik Larsson som är guide i Pelarne Kyrka och tror att själva långskeppet av kyrkan tillkom senare på 1200-talet.
– Sedan byggdes kyrkan ut genom åren och fick sin nuvarande form under 1700-talet. Den separata klockstapeln tillkom i slutet av 1600-talet, men det finns spår av ett klocktorn på kyrkan också, säger Erik Larsson.
Kyrkan har med all säkerhet varit utsmyckad med väggmålningar också, men de har gått förlorade genom åren.
– Vid en restaurering togs delar av en väggmålning fram som nu kan ses. Jag är dock säker på att hela kyrkan var utsmyckad tidigare, men när det blev modernt att ha vitkalkade väggar förstördes pigmenten i dem, säger Erik Larsson.
I Frödinge finns också en träkyrka med separat klockstapel som påminner om den i Pelarne. Birgitta Larsson berättar om kyrkan som hon har särskilt starka band till.
– Jag bor i Gunnekulla där den nuvarande kyrkans grundare Peter Hjerstedt huserade på 1700-talet, säger Birgitta Larsson.
– Han var bygdens starke man på den tiden och skrev till kungen och fick tillstånd att uppföra en ny kyrka som stod klar för invigning 1745. Det ska ha funnits minst två kyrkor tidigare på samma plats, säger Birgitta Larsson.
Det man slås av när man kliver in i Frödinge kyrka är den rika utsmyckningen i form av målningar samt den detaljrika predikstolen och altartavlan.
– Särskilt takmålningarna är fascinerande. De föreställer scener ur bibeln och är gjorda på plats. Det måste ha varit ett väldigt omfattande arbete, säger Birgitta Larsson.
