I fokus: knark
Till beroendeenheten kan man söka sig för att frivilligt få hjälp med missbruksproblem, men de arbetar även med orosanmälningar, provtagning inför umgänge, klienter med uppdrag från frivården, SMADIT, LOB och LVM-anmälan.
Anna-Karin Jäntti är ensam socialsekreterare på beroendeenheten och den som utreder vilka behov klienten har.
– Jag försöker hitta faktorer i det utredande samtalet, det kan vara motivationsfaktorer eller en start på någonting, där man ska börja sitt samtal. Det behöver inte vara att man pratar direkt om drogerna. Det kan vara att man skulle vilja ha tillbaka kontakten med en familjemedlem som man förlorat kontakten med. Det kan vara startskottet för samtalet då förlorade relationer ofta är en konsekvens av ett missbruk.
Efter det utredande samtalet påbörjas oftast en behandling hos en behandlingspedagog som Magdalena Novratidou.
– Vi jobbar främst med att motivera till drogfrihet, vidmakthålla drogfrihet eller också att kämpa på för att bli drogfri. Vi jobbar utifrån manualer och sitter i mycket enskilda samtal med klienterna vi träffar.
En del personer som missbrukar har ett ganska välfungerande familjeliv trots sitt missbruk, medan vissa har många andra problem.
– Det är jobbigt nog med missbruk men är det inte för många andra bitar runtom så blir det lättare att fokusera på behandlingen. Annars kanske du måste ta tag i det praktiska först som exempelvis att se till att du inte blir vräkt eller få igång din ekonomi, säger Anna-Karin Jäntti.
– Det kan jag tycka är en utmaning att man ska se i vilken ände man ska börja, vad som funkar bäst, säger Magdalena Novratidou.
Att sluta med ett missbruk innebär också för många att helt lägga om sin livsstil.
– Har du tagit droger 10-20 år innan du kommer till beroendeenheten, så är drogerna en del av din vardag, precis som att äta frukost. Nu ska du helt plötsligt förändra hela ditt liv. Det kan handla om att välja bort missbrukande vänner, förändra vad du pratar om, du kanske är van att bara prata om droger. Dina dagar har tidigare börjat med att jaga droger, ett rus eller att vänta på att systembolaget ska öppna, säger Jäntti.
Enligt Magdalena Novratidou så är Vimmerby inget undantag från andra orter i Sverige när det kommer till missbruksproblematik. Tramadol och cannabis är vanligt förekommande droger.
– Cannabisen är väl någonting som jag tror genom åren har sett ganska lika ut. Men tramadolen är vi nog fler som upplever att det har ökat de senaste åren och att det går ner i åldrarna, säger Novratidou.
De upplever inte att knarkandet har ökat, utan att det hållit sig på en ganska jämn nivå.
– Det finns alltid ett mörkertal när det gäller droger som blir synliga när de kommer fram i dagsljuset. Det kan vara släktingar, skolan, arbetsgivaren eller polisen som på något sätt uppmärksammar ditt missbruk. Du kan partydroga väldigt länge innan någon upptäcker det, säger Jäntti.
Personer som blir lagförda för eget bruk av narkotika blir kontaktade av beroendeenheten. Men bara drygt hälften väljer att ta emot hjälpen.
Magdalena Novratidou tror att många har en rädsla för konsekvenserna och väljer därför att inte söka hjälp.
– Man kan vara rädd för följderna som kommer efter; vad händer med mina barn, sådana saker kan vara jätteskrämmande.
Anna-Karin Jäntti vill att det pratas mer i skolorna.
– Information om missbrukets skadeverkningar bör uppmärksammas tidigt i skolan och att vi vågar prata om missbruk. Det finns barn som lever i familjer där missbruket är ständigt närvarande. När det gäller den uppsökande verksamheten måste vi våga prata om skadeverkningar, konsekvenser, skuld och skam samt att alla kan ta sig ut ur ett missbruk. Den som lever i ett missbruk bär ofta på mycket rädslor för att våga bryta ett missbruk. Det är bra om vi kan visa alla vinster som ett liv utan missbruk innebär.
Om man är anhörig till någon som man är orolig för, hur ska man göra?
– Du ska göra en orosanmälan till socialtjänsten. Det är det bästa, säger Jäntti.
– Man kan vara anonym om man vill, om man tycker det är otäckt att säga att man vill ringa om sin pappa, så kan man välja att säga att jag vill ringa om den här mannen. Det finns ju också anhörigstöd som vi erbjuder där man själv kan gå in i och få hjälp med hur man ska förhålla sig till det på bästa sätt, för att må så bra som möjligt, säger Novratidou.
