I fokus: knark
Sedan 2005 har drogvaneundersökningar genomförts bland åttondeklassare och årskurs två på gymnasiet i Vimmerby. Enkäten kartlägger ungdomars vanor när det gäller alkohol, narkotika, doping och tobak - något som brukar förkortas ANDT. Den senaste genomfördes 2019 bland elever i årskurs två på gymnasiet.
110 elever svarade på enkäten, sju personer angav att de hade använt narkotika. 29 procent har svarat att de vet någon som kan förse dem med narkotika. 73 procent av de svarande anser att narkotikabruk inte är acceptabelt. 24 procent anser att det är upp till var och en och tre procent tycker att det är acceptabelt.
– Under de år vi har gjort drogvaneundersökningar har vi inte sett några större förändringar i dem, varken upp eller ner kan man ändå konstatera, säger Anja Persson, ANDT-samordnare.
Få säger sig ha provat narkotika, bara tre procent har en accepterande inställning, men det är ändå ganska många som säger sig veta hur man får tag på det. Hur kan det hänga ihop?
– Det finns en ganska gammal undersökning i EU som pekar just på att vi har väldigt låg konsumtion av narkotika i Sverige, men väldigt många ungdomar som svarar på att man vet vart man ska få tag i det. Så är det fortfarande, det är inte alls svårt att få tag på det men man använder det inte i speciellt hög grad. Det beror nog på att vi har ju historiskt haft en restriktiv politik och har fortfarande. Attityden mot narkotika är väldigt stark och det gör ungdomarna motståndskraftiga mot narkotika, säger Anders Degerman, folkhälsosamordnare på Vimmerby kommun.
Han har märkt av en liberalare syn på senare år.
– Det är viktigt att vi fortsätter att jobba mot det för de tankarna kan ju såklart påverka framtiden. Men det är fortfarande så att de flesta ungdomarna är ju väldigt mycket mot narkotika. Allting annat är en myt och det blir gärna myter kring det här att det är så liberalt och alla tänker att alla knarkar och det finns hur mycket som helst, men så ser det inte riktigt ut, säger Degerman.
Myter kring hur många som använder narkotika kan ställa till problem, menar Anja Persson.
– Framförallt vi vuxna måste vara försiktiga med att inte bekräfta det eller späda på det för att får man en uppfattning om att ”oj det är mycket”, då är det också ett steg till att det blir mer normaliserat. Man tänker att ”jaha, de verkar använda och då kanske det inte är så farligt.”.