Vimmerbybon Lennart Nilsson har skrivit sina memoarer och boken heter "Droppen som ger liv". Den färdigtryckta boken levererades till Flaka i fem kartonger.
– Känslan när man tar upp den första boken är obeskrivlig. Har jag gjort detta?, säger han.
I boken skriver han om sina "upplevelser från barndomen och långt in till ålderdomens höst". Det var hans barnbarn som fick honom att till slut fatta pennan: "Morfar kan du inte berätta vad du har varit med om?".
Det tog Lennart Nilsson åtta år att sammanställa sina minnen. Först tänkte han att det skulle räcka med att spara dem på ett USB. Men det blev en bok.
– Minnen är som grenarna på ett träd. Det tillkommer nya. Det ena minnet ledde till det andra. Först gjorde jag en skiss och allt föll inte på plats med en gång, säger Lennart Nilsson.
Han skriver om starka minnen från att ha vuxit upp på landet, varför han inte blev mjölkbonde utan lärare, sin kristna tro och om sina år i Etiopien. Lennart Nilsson berättar att han drivs av en stark känsla av att vilja hjälpa till.
– Jag är inte nöjd med att sitta still. Man kan naturligtvis inte hjälpa alla, men många droppar små, säger Lennart Nilsson.
I inledningen av sin bok skriver han om att "en människas liv liknar en vattendroppes liv" och ställer sig frågan om hans liv har någon betydelse för andra och "vad blev det?".