En del av anmälningarna som kommer in till djurenheten på länsstyrelsen visar sig handla om rena felaktigheter, missförstånd eller ibland är det grannosämja som ligger bakom, enligt Ustrup. Bilden är en genrebild.
– Anmälningarna kan vara av olika allvarliga grader. Men många visar sig handla om felaktigheter, missuppfattningar, grannosämja och allt vad man kan tänka, berättar Fredrik Ustrup, enhetschef för djurenheten på länsstyrelsen i Kalmar län.
I Hultsfred kunde 26 procent av anmälningarna avskrivas utan åtgärd, i Vimmerby landar siffran på 39 procent. 33 procent av anmälningarna i både kommunerna kunde hanteras administrativt. När det gäller de anmälningar som hanterades genom kontroll i fält så landar siffran på 41 procent i Hultsfred och 28 procent i Vimmerby under 2020.
Djurenheten handlägger ärenden gällande sällskaps- och lantbruksdjur och hästar. Ustrup förklarar att det är svårt att säga något generellt om hur ärenden behandlas då varje enskilt ärende är unikt. Men vi tar ett påhittat exempel för att illustrera hur det kan fungera.
En person tar in sin hund som är i dåligt skick till veterinär. Veterinären misstänker att den varit i det här skicket en längre tid - vad händer?
– Det beror på hur statusen på hunden är. Lider den av något som går att åtgärda? Vill husse och matte åtgärda det? Har man förståelse för problematiken? säger Ustrup och fortsätter:
– I värsta fall där det inte finns en förståelse eller där det inte finns en möjlighet att åtgärda djurets lidande på frivillig väg, så omhändertar vi djuret. Då tar vi över ansvaret för att åtgärderna blir gjorda.
Vad händer med djuret sen?
– Den omplaceras om det är möjligt. Men är det så pass illa att det inte går så avlivas djuret av djurskyddsskäl.
I fokus för arbetet på djurenheten på länsstyrelsen ligger djurens bästa. "Så är det alltid", säger Fredrik Ustrup. Bilden är en genrebild.
Som djurägare har man möjlighet att överklaga beslut och förelägganden från länsstyrelsen. Men när det behövs har myndigheten möjlighet att fatta snabba beslut.
– Om det är så att djuret är utsatt för ett lidande som vi bedömer som väldigt allvarligt så kan vi fatta snabba beslut. Det kan handla om att man blir akut inlagd på sjukhus, frihetsberövad, blir vräkt eller att man på något annat sätt inte kan ta hand om sitt djur. Då går det fort, men sen efter det har man möjlighet som ägare att yttra sig.
Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om djurförbud.
– Det är ett framåtsyftande beslut som fattas för att säkerställa att det som hänt historiskt inte händer igen. Ett djurförbud kan vara tidsbegränsat eller vara uppdelat på olika djurslag. Man kan få ett fullt förbud utan tidsbegränsning.
Förbudet föregås av en utredning som är en ganska lång process där personen har möjlighet att yttra sig. För att sedan försäkra att djurförbudet efterföljs så görs oanmälda kontroller.
Ustrup berättar att de kommer i kontakt med många olika människor när de jobbar med dessa ärenden.
– Självklart finns det dem som har annan problematik i botten men det är inte alls på något sätt en enskild grupp som vi jobbar med utan det är alla spann.
Hur blir ni bemötta?
– Många gånger blir vi bra bemötta och har konstruktiva dialoger. Men så är det inte alltid och djurskyddshandläggarna har en utsatt och tuff miljö bitvis.
"Vi jobbar med allt ifrån smådjur som katt, hund, kanin och undulater och allt vad det är, till lantbrukets djur." berättar Fredrik Ustrup. Bilden är en genrebild.
En anmälan till länsstyrelsen är inte samma sak som en polisanmälan. Men länsstyrelsen är skyldig att polisanmäla om det finns misstanke om brott.
– Djurs lidande kan vara det – det är både brott mot djurskyddslagen och djurplågeri. Vi polisanmäler i de fall som vi kommer i kontakt med det, säger Ustrup.
Enligt statistik från polisen upprättades det tolv anmälningar om djurplågeri under 2020 i Hultsfred och sju i Vimmerby.