1963 skrev Astrid Lindgren den första boken om Emil i Lönneberga. Tio år senare, i början av 1970-talet, kom filmerna om Emil.
Innan dess var bondgården i Gibberyd utanför Rumskulla lika okänd som alla andra hundratals gårdar i Småland. Men sedan kom ett filmteam med Olle Hellbom som tyckte att just den här platsen passade utmärkt för att spela in utomhusscenerna till filmerna om Emil i Lönneberga. Sedan dess är Katthult en turistmagnet som varje år lockar runt 40 000 besökare, tack vare att familjen som äger gården har valt att hålla den öppen för besökare.
Huset står kvar exakt som det såg ut då och kan vara ett av de mest fotograferade i hela Småland och Sverige.
–Det är lite stort att intresset kan hålla i sig så länge som det har, nu har det gått 50 år och man kan undra hur länge till det ska fortsätta. Vi har fortfarande en strid ström av besökare varje år och det blir inte mindre, säger Kent Buskas, som representerar en av de tre familjerna som äger gården, som har funnits i släktens ägo sedan 120 år tillbaka.
För familjen har det kommit att bli en livstil att förvalta det kulturarv som gården faktiskt är. Kent Buskas tillhör tredje generationen av familjemedlemmar som spenderar åtskilliga veckor varje år i Gibberyd. Själv är han född 1971 och har inga minnen från när filmerna spelades in.
– Jag vet inget annat om än att det här är Katthult. När man var här om somrarna som barn var det alltid turister på gården. Det var min mormor som ägde gården och bodde här i början på 1970-talet när filmerna spelades in.
Från början var tanken att filmerna skulle spelas in i Lönneberga, men filmteamet hittade ingen miljö som passade med beskrivningen i böckerna, så därför började de söka i närområdet. När filmteamet hade hittat gården i Gibberyd kom Astrid Lindgren dit och godkände platsen.
Kents mormor var kanske inte riktigt beredd på den uppståndelse som blev. Redan efter första filmen började folk strömma till platsen och sedan har det fortsatt så år efter år.
– 1981 öppnade mina föräldrar en kiosk med glass och Emil-bysser, sedan har det byggts på och blivit ett alltmer organiserat besöksmål.
Har det alltid varit en självklarhet för er i familjen att gården ska vara öppen för allmänheten?
– Ja, det här är ett arv från Astrid Lindgren, det känns stort att vara en del av det och det vill vi bevara. Men det fanns inga avtal med Astrid eller någon annan utan det här är helt privat.
Hur känner ni när en ny säsong närmar sig?
– När man ska starta upp känns det alltid roligt. Sen är det väl inte alltid så roligt att göra allt förarbete. En utmaning ibland kan vara vad man ska hitta på för att göra det bättre för turisterna utan att förändra miljön.
Kan du avslöja någon anekdot från inspelningarna?
– Jag vet att det förekom lite filmfusk. När Alma skulle göra vin åt fru Petrell plockade de ju körsbär i Katthult. Problemet var att det var inte rätt säsong vid inspelningen. Det löste de genom att köpa in körsbär från Italien som de tejpade upp i träden. Vinterscenerna när Emil kör Alfred i släden till doktorn fick de spela in i Kramfors där det fanns mer snö.
Har skådespelarna varit här på gården efter inspelningarna?
– Ja, flera av dem har varit här, bland annat Lena Wisborg, Jan Ohlsson och Björn Gustafsson. Även Georg Riedel, kompositören som gjort musiken till filmerna, har besökt Katthult.