Lite extra festlig inramning utlovas på självaste trettondagen, då det blir ”Festivitaskonsert” med Stockholmkvartetten och solist.
Men det finns förstås mera gobitar i jubileumsprogrammet och rentav goda möjligheter att Sevedebygdens Musikförening når den aha-effekt som nås bara genom att väcka mersmak.
– Vi är i botten en kammarmusikförening men försöker ha ett så brett utbud som möjligt med både jazz och folkmusik för att långa många. Har man väl varit en gång är chansen stor att man vill gå på konsert igen, säger Margareta Vellet.
Hon har ett starkt musikminne från oktober 1952, långt innan hon engagerade sig i musikföreningen, som då hade lyckats få den stora världstenoren Jussi Björling till Vimmerby. 900 lyckades få plats i Vimmerby kyrka, ännu fler trängdes utanför.
– Jag var 12-13 år och var med i realskolans kör, som medverkade på den konserten. Alla var helt uppslukade av Jussi och vi tyckte ju det var väldigt storslaget.
Många välkända och stora namn har gästat Vimmerby tack vare Sevedebygdens Musikförening. Första konserten hölls i februari 1949 med violinisten Tibor Varga. Andra artister som skrivit i gästboken är Sven-Bertil Taube, Putte Wickman, Nicolai Gedda, Elisabeth Söderström, Olle Adolphson, Håkan Hagegård, Eric Ericson med Radiokören, Solar Plexus, Svend Asmussen, Ivan Renliden, Bengt Hallberg, Hans Leygraf, Käbi Laretei, Staffan Scheja...
– Fast Staffan Scheja hade glömt bort konserten vid det första tillfället, men han kom förstås vid ett senare tillfälle och då skrev han ”den här gången kom jag”.
Kontakten med Vimmerbypubliken sägs vara något utöver det vanliga, och något som artisterna sätter värde på. Och gång på gång får föreningens eldsjälar beröm för sitt sätt att ta hand om sångare och musiker.
– Det ligger mycket arbete bakom varje konsert, men det är förstås roligt att vi ofta får höra att det är trivsamt att vara hos oss, säger Anette Lindström, som varit engagerad i styrelsen i mer än 20 år.
Just de där trogna eldsjälarna har hängt med länge. Som många andra föreningar brottas man med svårigheter att locka yngre som vill arbeta ideellt. Det oroar en smula. Initiativtagarna till föreningens tillkomst för 70 år sedan såg en stor mission att fylla. Där är det ingen skillnad 2017.
– En musikförening behövs om man ska ha ett rikt kulturliv. Vi har många uppgifter och mycket som driver oss. Att se till att människor får höra klassisk musik som ett alternativ när vi sköljs över av så mycket annan musik, är viktigt. Och att höra den live är en enorm skillnad mot att höra musik i radion eller på skiva.
När det gäller val av artister blir det balansgång. Både det välkända som drar folk, som det mer unga och nyetablerade.
– En uppgift vi verkligen har är att stimulera unga musiker och där spelar det årliga stipendiet som delas ut en stor roll.
Programmet under detta jubileumsår bjuder på artister som publiken känner igen.
– Mats Bergström, Stockholmskvartetten, Olle Persson – det blir lite av nostalgi. Men första och sista konserten är det unga artister, jazzorkestern Luke and the Preachers inleder och Hannah Svensson trio avslutar. Det pekar framåt, tycker vi.