Vem som helst kan drabbas av plötsligt hjärtstopp; en familjemedlem, någon på gatan, en arbetskamrat eller du själv. Oftast är det äldre eller personer med bakomliggande hjärtsjukdom som drabbas av hjärtstopp. Men många är till synes fullt friska och unga personer.

Ett plötsligt hjärtstopp är precis som det låter. Stoppet kommer ofta som en blixt från en klar himmel. Det är vanligt att man inte haft några besvär eller symtom - eller inte tolkat symtomen rätt.

Det som händer är att hjärtats pumpförmåga av plötslig och oväntad anledning upphör, man blir omgående medvetslös och slutar att andas. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist och om syretillförseln inte genast kan återställas är risken stor för bestående hjärnskador.

Tiden till att någon påbörjar kompressioner och tiden till första el-stöt från hjärtstartaren är avgörande för om man skall överleva ett hjärtstopp, varje minut är viktig. Chansen att överleva hjärtstoppet minskar med 10 procent för varje minut som går. Efter tio minuter kan det vara för sent.

Både nationella och internationella riktlinjer rekommenderar att hjärt-lungräddning påbörjas inom en minut efter hjärtstoppet och att hjärtstartare (defibrillator) ansluts inom fem minuter. Då skulle mellan 50 och 75 procent kunna räddas.

Så ser inte verkligheten ut.

- Det är väldigt många i Sverige som har kunskaper i Hjärt- och Lungräddning (HLR), men kunskaperna behöver spridas mera. Mer utbildning behövs i skolor och på arbetsplatser. Tänk hur fantastiskt det skulle kännas att kunna rädda livet på en jobbarkompis på fabriken, i affären eller på bussen. Utbildningen i HLR måste också repeteras med jämna mellanrum, kunskap är en färskvara, säger Carl Tosterud, ST-läkare på akuten på Sankt Görans sjukhus i Stockholm.

Han var i tjänst morgonen den 25 augusti förra året när Jan Alsér kom in till sjukhuset efter ett plötsligt hjärtstopp. Att Kristina räddade sin mans liv, råder ingen tvekan om.

- Vad gäller just Jans möjlighet att överleva och att klara sig utan hjärnskador var Kristinas ingripande och snabba, hårda kompressioner av bröstkorgen helt avgörande, förklarar Carl Tosterud, som inte nog kan understryka att det gäller att agera blixtsnabbt om det uppstår en situation där man misstänker att det rör sig om ett hjärtstopp. Man ska inte vara rädd att agera.

- Tveka inte om patienten är medvetslös och inte andas. Påbörja genast kompressioner och larma SOS. Det är inte farligt att påbörja HLR även om man känner sig osäker på om hjärtat slår, som man tidigare sagt.

Tillgängliga hjärtstartare, helst placerade på en plats eller i en lokal som är öppen varje dag och dygnet runt, skulle också rädda fler liv.

- Allra bäst är det om även personer utifrån kan komma åt hjärtstartaren - om den behöver hämtas till att ge hjälp på en annan plats. Som exempel kan jag berätta att man i många församlingshem på Gotland placerat hjärtstartaren i vestibulen som är olåst, så att det kan hämtas av någon kunnig och snabbt tas med till ett befarat hjärtstopp, säger Carl Tosterud.

Att drabbas av ett hjärtstopp, eller ha en närstående som drabbas är en väldigt traumatisk upplevelse, oavsett om personen får komplikationer eller inte. Hur vi reagerar är individuellt, vilka förutsättningar som finns att få igång personen igen är förstås också olika. Men Carl Tosterud hoppas att fler vågar göra vad de kan, i väntan på ambulansen eller räddningstjänst.

- Jag är verkligen djupt imponerad av Kristina och att hon lyckades behålla sitt lugn och rådighet i en sådan förfärlig situation.