"Det har varit mycket toppar och dalar i inspelningen", säger Alfred Svensson. Programmet hade premiär 10 januari.
"Bäst i test" har haft säsongspremiär på TV4. Bland årets deltagare är bland annat skådespelaren och komikern Alfred Svensson som är uppväxt i Tuna.
– Det är bland det roligaste jag gjort av den typen av program. Men det har mycket att göra med teamet också. Det känns som att man ses i ett kompisgäng och har kul en dag. Det är ingen stress och man behöver som deltagare inte förbereda sig på något utan det är bara att dyka upp med ett öppet sinne, berättar han.
Det humoristiska tävlingsprogrammet går ut på att deltagarna ställs inför olika mer eller mindre absurda tester som de ska genomföra. Utan att få några ledtrådar i förväg.
– Det var skräckblandad förtjusning. I ena sekunden känner man sig otroligt smart att man har hittat ett kryphål i ett test eller lyckats klura ut något snabbt. I nästa test så kastas allt omkull, man tvärfastnar och känner sig som världens mest korkade person, säger Alfred Svensson och berättar att det var fanns en del nerver med inför första inspelningsdagen.
– Det var lite läskigt. Man bara kastades in och körde tio tester om dagen. Vi gjorde så fruktansvärt mycket test ska man veta. 30 procent klipps också bort så bara de roligaste kommer med i programmet. Vissa kommer man inte ens ihåg utan det blir bara ett virrvarr av konstiga tester i huvudet.
Är det något test som du fasar för att se nu i efterhand?
– Ja det är ett test med några jävla soptunnor. Jag vet knappt hur jag ska förklara det. Det var små hinkar och i varje låg det en utmaning som man var tvungen att genomföra för att komma vidare till nästa hink. Man fick inte läsa om lappen utan man var tvungen att komma ihåg vad det var för uppdrag på varje hink och göra om och om. Det var katastrof. Där fick jag mitt största meltdown i hela säsongen tror jag. Det ska både bli kul och lite obehagligt att se.
Alfred Svensson tillsammans med säsongens andra deltagare Christine Meltzer, Gina Dirawi, Jan Rippe och Olle Sarri. "Jag har fått väldigt bra feedback, folk verkar tycka att det är roligt. Så det känns kanon", säger Alfred Svensson.
Förutom tv-programmet har Alfred Svensson tillsammans med kollegan Klas Eriksson haft nypremiär av "Gud förbannat vilken jävla show" där de spelar de numera välkända karaktärerna "Leif och Billy".
– Det känns fantastiskt att vara igång igen. Det var ett tag sedan sist. Vi gjorde sista föreställningen i Stockholm i oktober så man var lite ringrostig. Men vi har trots allt gjort 100 föreställningar så jag tror inte längre att det går att glömma något av den här showen. Den sitter i ryggmärgen.
"Vi kör fem föreställningar i veckan. Vi har gjort en helg av fyra i Göteborg. Sedan är vi lediga i två veckor sedan sticker vi till Skellefteå och kör där i en månad", berättar Alfred Svensson om showen.
Den här gången sker showerna i Göteborg och senare blir det även en vända i Skellefteå. Efter det smids nya planer. Men exakt vad de innefattar menar Alfred Svensson är för tidigt att avslöja.
– Det är lite olika saker som förhoppningsvis kommer att ske i höst men det är hemligt än så länge. Jag och Klas kommer att fortsätta vårt samarbete framåt men kanske i ett annat format än "Leif och Billy" den här gången. Vi har lite olika planer som hänger i luften.
"Min känsla av Göteborg efter den här första helgen är otroligt bra. Jag hade ingen relation till staden innan men nu älskar jag den. Det är en fantastisk publik måste jag säga. De är väldigt öppna, engagerade och bjuder på sig själva", berättar Alfred Svensson.
Vad ser du som största utmaningen framåt?
– Som andra så har jag mål i livet och karriären. Jag ser inte mig själv som komiker egentligen, jag vet inte varför jag har hamnat där. Det var inte det jag enbart hade tänkt mig utan jag har en sida som gillar att berätta mer seriösa historier. Jag skulle vilja skriva en dramaserie och har många egna idéer som jag jobbar på vid sidan av. Det är dröm att se en av dem bli verklighet. Men det är verkligen en utmaning. Jag ses om en komiker och humorskådespelare så det är utmanande att ta sig ifrån det och ta klivet in i dramagenren.