Att prata, måla, fika och handarbeta tillsammans är integration till vardags. Att bjussa på en lektion i svenska också. Och förklara varför smålänningar äter ostkaka på kalas.
- Kvinnorna längtar verkligen till måndagarna, säger Nettan Berhanna, Storebrobo som är engagerad i Kvinnocafét i församlingshemmet.
När det kommit nyanlända till asylboendet i Storebro brukar Nettan Berhanna, som själv kom till Sverige från Syrien för många år sedan, åka dit och säga hej.
- Vi får information från Migrationsverket och jag brukar ta med mig lite gott till barnen. Och så berättar jag om vårt kvinnocafé.
Många av de asylsökande kommer. Varje vecka brukar 20-25 kvinnor och 17-18 barn från asylboendet träffa Storebrokvinnor.
Bakom initiativet står kyrkan, Studieförbundet Vuxenskolan, Röda Korset och de lokala föreningarna. Nu är verksamheten inne på tredje året. Birgitta Karlsson, som fungerar som samordnare, tycker att det rullar på bra:
- Vi har lärt känna varandra bättre än vi räknat med. Det tar lång tid för dem att få besked från Migrationsverket, så många har varit här flera år nu.
Varje träff inleds med en timmes undervisning i svenska. Material har man fått från Vuxenskolan och Lisa Karlsson och Mona Blomberg, som båda har lång lärarerfarenhet, står för lektionerna.
Läs mer i lördagens papperstidning
"Alla längtar till de här träffarna"
Ostkaka, pyssel och en lektion i svenska - vardagsintegration på kvinnocafé i Storebro.
Nettan Berhanna, t v, hjälper till att tolka och Lisa Karlsson får använda sina pedagogiska yrkeskunskaper under svenskalektionerna.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!