Det börjar med små tecken på att löven gulnar och sedan kan hela trädet vara dött i loppet av några veckor.
Vi befinner oss mitt i juli och grönskan är som mest intensiv. Gräsmattorna växer i takt med det varma vädret och regnskurarna. Men för vissa växter går det inte som det ska. Om två veckor ska Länsstyrelsen tillsammans med Vimmerby kommun undersöka vilka almar som går att rädda och vilka som måste bort. Almar som har blivit smittade kommer kunna smitta andra och därför är det viktigt att de sjuka almarna tas ner, berättar gatuchefen.
– Vi kommer efter inventeringen gå ut med information till allmänheten om vikten av att alla sjuka almar måste tas bort, oavsett om det växer på privat eller kommunal mark, säger Roger Lindell.
Han berättar att det finns tjugo stora gamla almar i Vimmerby. Vid den senaste inventeringen visade det sig att hälften har fått almsjukan. Nu gäller det att försöka rädda de som ännu inte blivit angripna. Många gånger växer almarna på svåråtkomliga platser för fällning och då måste de ta hjälp av arborister.
– Det blir förstås ett stort sår när vi tvingas ta ner ett tvåhundraårigt träd med en stam som kan vara upp till två meter i diameter, säger Roger Lindell.
Helt tomt blir det dock inte. Ofta är träd i parker planterade i klungor med olika sorter. Till exempel lönnträden kommer stå kvar och kan inte angripas av almsjukan.
Det första tecknet på att en alm är angripen är när löven gulnar och lövverket blir glesare. Då finns det inget att göra för att rädda trädet.
Löven vissnar snabbt och faller ner.
Roger Lindell visar oss de sjuka almarna i Båtsmansbacken och nämner även den stora almen i Rosenhill precis vid grustaget. Den är stor och magnifik men har drabbats av almsjuka och kommer tas ner.
Han berättar om de klagomål som brukar uppstå i hanteringen av träd och kommunens grönområde och vikten av att informera om deras arbete.
– Vi är väldigt strikta med vilka träd vi kan ta bort. Om de utgör någon form av trafikfara eller liknande kan vi såga ner eller ta bort vissa grenar. Men vi arbetar för ett grönt centrum. Vi behöver träden för att hålla nere temperaturen och för att ta hand om dagvatten i stadsbebyggelsen. Med almsjukan kommer det bli glesare mellan träden, säger Lindell.
Även klimatförändringarna kommer skapa problem i framtiden.
– Idag regnar det sällan lätta mängder utan det kommer i stora skyfall och det är problematiskt, säger han.
Risken för översvämningar finns framför allt i de låglänta delarna av Vimmerby. Det är där de stora industrimarkerna finns.
– Just nu har vi det omvända problemet. Vid fotbollsarenan blir det för torrt och vi kommer behöva ta vatten från Stångån för att förhindra uttorkning. Så kortsiktigt är det torka som väntar medan långsiktigt översvämningar, säger Roger Lindell.
Vid Båtsmansbacken har boende noterat almdöden och tycker det är tråkigt med almsjukans spridning och har förstått vikten av att de måste tas bort för att inte förvärra läget. De vittnar om hur fort det kan gå. I loppet av bara några veckor ser man tydliga tecken på att trädet håller på att dö. De har då kontaktat kommunen för att informera om att de observerat träd som ser sjuka ut.
I Båtsmansbacken har boende uppmärksammat de sjuka almarna.
Det är svamp som orsakar almsjuka. Spridningen sker både via sporer och via rotsystemet. Skogsstyrelsen hyser en förhoppning om att förädla fram almar som är resistenta mot almsjuka men poängterar att "om bekämpning ska vara meningsfull måste den genomföras konsekvent på alla marker inom ett stort sammanhängande område".
De almar som drabbats av almsjukan och som står på privat mark behöver alltså tas bort. Det faller troligtvis på ägarna att själva bekosta fällningen och transporten, menar gatuchefen. Det kan bli en dyr affär beroende på storleken på trädet och hur lättillgängligt det är för maskiner att komma åt. Enligt en arborist som Vimmerby tidning talat med menar att det kan landa på allt mellan 9 000 och 20 000 kronor för de stora träden.
– Jag ser inte att kommunen har möjlighet att vara behjälplig vare sig med nedtagning eller kostnaderna för detsamma i dagsläget, säger Roger Lindell.
Man använder kranbilar med såg där det går för att ta ner almarna och sedan kompletterar man med att klättra upp i träden med mindre verktyg. Dessutom kan gator behöva stängas av, även det innebär kostnader.
Roger Lindell säger att problemet med almsjukan är nytt och att de därför behöver kalla till ett samråd med Länsstyrelsen kring hur de ska agera framåt.