För några år sedan var Isabell sjuk och trött. Tre gånger i veckan åkte hon till Västervik på dialys. Behandlingen hjälpte henne, men var givetvis hämmande för alla normala rutiner. "Dialys är själsdödande", säger hon.
Hon var 25 år och visste att för henne var enda chansen till ett normalt liv en transplantation. Isabells syster Anna ställde upp med den gränslöst stora gåvan.
- Det var aldrig någon tvekan. Kunde jag så ville jag ge henne min ena njure, säger Anna Bergman.
Att få en få organ från levande donator och därtill närstående är alltid en fördel. I systrarnas fall var det också en bonus att de var så vävnadslika.
Operationen
Men det krävdes många undersökningar.
- Jag vet inte hur många blodprov och undersökningar av hjärtat, lungorna och njurarna de gjorde.
Den 7 maj 2008 opererades systrarna på Sahlgrenska i Göteborg. Ingreppet är större för donatorn. Men Anna Bergman var aldrig orolig.
- Jag kände hela tiden att det skulle gå vägen. Så tänker man ju att det man hoppas att någon annan skulle göra för mig ska jag också göra för någon annan.
Den nya njuren började fungera direkt. Tredje dagen efter operationen tog Isabell första promenaden i Botaniska trädgården. Sju dagar efter operationen var hon hemma i Vimmerby.
- Det känns fortfarande konstigt att tänka på att njuren faktiskt varit Annas. Det här har skapat starkare band mellan oss, känslan är lite svår att beskriva, men jag är förstås enormt tacksam, säger Isabell.
Anna gav sin ena njure till lillasyster
Idag är det Världsnjurdagen. För systrarna Isabell Karlsson i Vimmerby och Anna Bergman i Alingsås är dagen en påminnelse om det största de gjort tillsammans. - Det var självklart för mig att jag skulle ge Isabell en njure. Det är så skönt att kunna ge någon annan ett bra liv - och hon är ju dessutom min lillasyster, säger Anna.
Isabell Karlsson, till vänster, fick storasyster Anna Bergmans ena njure. Och med det ett helt nytt liv. "Klart att det gjort att vi har ett särskilt band mellan oss."
Foto:
Så jobbar vi med nyheter