Leif Larsson har kunnat sova i natt, för första gången på länge. Hans kärlek Hamiyat Nakigudde i Uganda har beviljats ett tvåårigt uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige.
– Vi är otroligt glada och lättade. Hamiyat har varit rädd att trasslet med visumet skulle fortsätta in i den svenska prövningen, men det har det inte gjort alls. Migrationsverket har lyssnat på oss och ett beslut som kan ta 16–23 månader har blivit klart på drygt fem, det får vi vara tacksamma för, säger Leif Larsson.
Redan i augusti 2015 bestämde de sig för att inleda processen för ett liv tillsammans. Båda är politiskt aktiva på hemmaplan. Leif Larsson, C, är tidigare kommunalråd i Vimmerby och har under senare år varit regionpolitiker. Nu är han en av dem som kandiderar till kommunfullmäktige i Vimmerby. Hamiyat Nakigudde är engagerad oppositionspolitiker i Uganda.
– Jag har barn, men inte hon. Vi enades om att hon ska flytta till Sverige, men att vi ska ha kontakt med båda länderna.
Det tog nästan två år att korrigera felaktigheter i Hamiyat Nakiguddes id-handlingar. När det var klart började problemen på allvar – hon fick inte besöksvisum beviljat av norska myndigheter, som fram till nu hanterat visumansökningar från Uganda till Sverige. Någon jul i Vimmerby blev det inte.
Parallellt har paret väntat på besked från Migrationsverket. Där gick handläggningen smidigare.
Vad händer nu?– Hon åker hit så fort hon har fått sitt uppehållstillståndskort på ambassaden och annat praktiskt är ordnat. Det kan handla om allt från en vecka till en månad.
Hur ska ni fira när hon kommer hit?– Först måste vi landa i det faktum att vi får vara tillsammans. Vi har båda levt under extrem stress av många olika orsaker och det har tagit energi. Hamiyat har sagt att hon är så trött att hon behöver sova en vecka när hon kommer till Sverige. Så det romantiska svaret är att vi behöver sova…
Hur påverkas relationen av prövningar av det här slaget?– Det värsta är att inte finnas där när den andre har det svårt. Ibland behöver man en blick, en kram, ett ord, det man aldrig kan få via sociala medier. Man behöver närvaron och jag lider med folk som tvingas leva åtskilda.
Planen är fortfarande kyrkbröllop i Sverige?– Ja, det är planen. Då vill vi ha ugandiska gäster, så det är en planeringsfråga. Först och främst vill vi hitta en vardag och Hamiyat måste få börja bygga sitt liv i Sverige.
Och hur firar du beslutet nu?– Med att städa. Inte primärt för att Hamiyat ska komma, utan för att jag får Amerikafrämmande i midsommarhelgen.