"Astrid kan vi vara stolta över"

Några timmar innan föreläsningen stolpar Jens Andersen runt i blötsnön på Näs med äldste sonen, som aldrig tidigare varit i Vimmerby. De har varit på kyrkogården. Det är på dagen 13 år sedan Astrid Lindgren dog. De tittar på barndomshemmet. Här blir det spontanmöte med Astrids brorsdotter Barbro Alvtegen, som är på väg att hänga upp nya gardiner. Barbro Alvtegen tycker att Jens Andersen skrivit en underbar bok. Ett fint porträtt av en älskad faster, som alltid var trygghet och nav i familjen.
- Du har speglat henne så fint, också det svåra. Jag läste den först på danska och trodde jag förstod. När jag läst den på svenska blev den ännu bättre, säger Barbro.
Det ska till en dansk för att skriva Boken. Boken om svenskarnas nationalikon Astrid Lindgren. Eller kanske är hon inte bara svenskarnas?
Intresset för Astrid Lindgren - och Jens Andersens stora biografi - har varit minst sagt stort också på andra sidan sundet.
- Jag brukar, kanske lite provocerande, säga att Astrid Lindgren inte bara är svensk. Hon är också dansk, norsk och finsk. Nordisk. I Danmark har vi allt svårare att definiera vad som är "danskt", men lättare att säga vad som är nordiskt.
I Danmark har läsarna haft mer att upptäcka, än i Sverige.
- I sista kapitlet av sitt liv fick Astrid en kickstart som politisk aktivist, det visste man inte så mycket om i Danmark och det har blivit en stor upplevelse för många danska läsare. Kanske kommer vi också att se det när boken kommer ut i Norge och Tyskland, kanske leder det till att man precis som i Danmark hör hur många äldre, vuxna, unga läser Astrid Lindgrens böcker på nytt. Astrids böcker lever och hon är som få andra, om någon, en nordisk författare. Det är något att vara stolt över i Norden, Sverige och Vimmerby.