Pernilla Rudolfssons min säger "tyst" när vi kliver in på Mossebo gästhem en decemberförmiddag mitt i julbordsruschen. Hon räknar. Räknar medan hon skivar honungs- och chilimarinerad skinka till 240 personer.
Det där räknandet är viktigt. Att ha koll på ungefär hur många köttbullar en genomsnittlig julbordsätare sätter i sig, hur många makrillsbitar, hur mycket gravad lax.
- Man tar snittet och så lägger man på lite extra. Maten måste räcka, men räcka lagom. Allt som blir över måste slängas, säger Pernilla, som tillsammans med maken Andy är inne på åttonde säsongen på Mossebo gästhem.
Två kockar
Hon kockar tillsammans med Riina Riskilä i ett kök inte särskilt mycket större än ett ordinärt villakök, om än med lite annan utrustning. Men storleken spelar mindre roll. Här lagas mycket mat. Catering till sällskap från 20 till 400 personer, sittningar med utökat julbord på Mossebo varje helg.
Ungefär 2 000 personer kommer att ha fått julmat härifrån mellan slutet av november och fram till den 18 december.
- Det är inte riktigt samma grej att göra Janssons till sex personer som till 400. Man måste hitta en och annan genväg för att det ska fungera, men ändå bli så bra som möjligt.
Inte fryst
För att gotta ner sig lite i denna julbordets folkfavorit, Janssons frestelse, har erfarenheten visat att den smidigaste lösningen inte är god nog. Frysa är praktiskt. Men en fryst Janssons är inte så kul, när den värms.
- Så vi gör den färsk istället. Förra veckan gjorde Riina 27 stora Janssonslådor.
Bakom julbordet
Chefen bjuder. Kompisarna pockar. Nu står julborden på rad. Vi äter - men tänker inte mycket på slitet som ligger bakom alla dessa julbord. På Mossebo gästhem ska det ordnas julmat till sisådär tvåtusen personer innan jul. Det blir mycket Janssons, det. - Det är långa arbetsdagar, men kul. För det mesta i alla fall, säger Pernilla Rudolfsson.
Pernilla Rudolfsson, närmast kameran, och Riina Riskilä. Två kockar i köket på Mossebo, som lagar julmat på löpande band så här års.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter