Men allt är inte guld och gröna skogar.
– Det har varit pressat i flera år och det vänder inte på en gång. Det är trots allt fortfarande 57 procent av bönderna som inte anser att deras lönsamhet är god, säger Marianne Gunnarsson lantbruksansvarig på Vimmerby Sparbank.
Det är 30:e året som Lantbruksbarometern, den stora mätningen som visar lantbrukarnas uppskattning av det aktuella läget inom näringen, kommer ut. På uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna intervjuade Sifo 1 000 lantbrukare under januari månad och i september i fjol intervjuades 500.
Det är länge sedan ljuset silade så tydligt genom mörkret.
Förra våren uppgav 28 procent av lantbrukarna att deras lönsamhet var god. Nu, ett år senare, är det fyra av tio, eller 42 procent som tycker det.
Byggnadsinvesteringar har ökat med fem procentenheter till 23 procent sedan förra året, medan maskininvesteringarna har ökat med 3 procentenheter till 34 procent. Störst är framtidstron bland gris- och nötköttsproducenter. Bland grisproducenterna är det 18 procent som planerar för investeringar. Nötköttsproducenterna är de som planerar flest maskininvesteringar inför det kommande året, 22 procent, en ökning med 10 procentenheter sedan föregående år.
Per Åke Svensson, lantbrukare i Rumskulla, sadlade om från mjölkproduktion till köttproduktion för snart tio år sedan. Han ser ljust på framtiden och står inför en uppväxling redan nu under våren. Ett 30-tal tackor ska bli 108.
– Jag har länge haft planer på att utöka, framförallt på lammsidan. Efterfrågan på lammkött ökar stadigt och vi är långt ifrån självförsörjande på lamm, det köps in omkring 70 procent från utlandet. Efter lite turer med länsstyrelsen har förvaltningsrätten sagt ja och jag kommer att jag ligger i princip i startgroparna att sätta igång bygget av ett större djurstall.
Viljan att investera är ett lyft, men Marianne Gunnarsson lantbruksansvarig på Vimmerby Sparbank påpekar att det även är viktigt att amortera för att klara av framtida investeringar. Därför ser hon det som positivt att 69 procent av de tillfrågade i Lantbruksbarometern svarade ja på frågan "Amorterar du tillräckligt i förhållande till framtida investeringar och generationsskifte?".
Therese Rödin, lantbruksekonom på LRF Konsult, tycker att det är extra glädjande att framtidstron är allra störst bland de yngre lantbrukarna, och att regionen som omfattar Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Blekinge sticker ut – positivt.
– Lönsamheten och tron på nästa års lönsamhet är den högsta bland regionerna. Vår region är den där flest anger att de gjort byggnadsinvesteringar. Det är också en en av två regioner som planerar flest maskininvesteringar för det kommande året. Här har man näst flest anställda och det är den region med störst andel där mjölkproducenterna planerar att öka sin produktion. Väldigt positivt, med andra ord.
Lantbrukarna upplever ökad konkurrenskraft. 30 procent av företagen upplever sig konkurrenskraftiga jämfört med övriga Europa.
Per Åke Svensson tror att det är flera faktorer som ligger bakom det faktum att fler lantbrukare upplever en bättre lönsamhet.
– Mjölkpriset har trots allt gått upp närmare en krona, men då ska man också komma ihåg att man tappade över 30 procent, när det var som sämst. Men vi har också en större efterfrågan på svenska produkter från konsumenterna. Det låga ränteläget och skapliga oljepriser har varit räddningen för många, annars hade vi nog sett utslagning av en hel bransch, även på köttsidan.
När han blev mjölkproducent 1987 fanns det 17 mjölkproducenter i Rumskulla socken.
– Idag är det en kvar, och det är likadant i Pelarne och Vimmerby. Däremot går Södra Vi åt motsatt håll. Men att vi är färre mjölkproducenter behöver inte betyda att vi är det är så väldigt stor skillnad när det gäller antal mjölkkor eller liter mjölk. Mjölkproduktionen är motorn i lantbruksnäringen, men samtidigt förstår allt fler bönder att det är bra att ha fler ben att stå på.
I ett femårsperspektiv tror 43 procent av de lantbrukare som är under 30 år att förutsättningarna kommer att bli bättre, vilket är den högsta nivån på tre år.
Per Åke Svensson, har långsiktiga planer på investeringar också på nötköttssidan.
– Det är bättre att jag gör det, än att nästa generation ska behöva göra det. Men jag tror att de yngre som blir bönder idag gör det med väldigt öppna ögon, de är väldigt insatta i vilka krav som ställs.