I slutet av september fick anställda på Vimmerby bibliotek besked om att en omorganisation ska genomföras. Efter den kommer verksamheten bestå av bibliotekschef, fyra bibliotekarier och en litteraturpedagog. Samtliga biblioteksassistenter försvinner. Personalen reagerade starkt och menar att ledningen pratat förbi dem och kommit med för lite information.
– Jag har full förståelse för att personalen är orolig. I sådana här processer kan det bli frustration. Jag förstår att man berörs på det här sättet och reagerar starkt, säger bibliotekschefen Thomas C Ericsson till Vimmerby Tidning.
Var du beredd på reaktionerna?
– Vi var beredda och gör kontinuerligt en riskanalys ihop med personalen för att följa upp just hur folk känner och mår och sen sätta in åtgärder utifrån det.
Grundbulten i omorganisationen är kompetensutveckling men den nuvarande arbetsgruppen undrar vilken kompetens det är som saknas, då biblioteksassistenterna har mångårig erfarenhet och dessutom själva ansvarar för bibliotekets filialer
– Vi vill få in mer bibliotekariekompetens som har högskoleutbildning för att vi ska kunna möta de krav biblioteksplanen ställer.
Ställs det krav på att all personal ska vara högskoleutbildad?
– Nej, men det är den analysen vi gjort för att vi ska nå målen. För att utveckla biblioteket mot framtidens mål har vi gjort bedömningen att vi behöver stärka kompetensen.
Har kompetensutvecklingen efterfrågats av låntagarna?
– Det kan jag inte svara på.
Den personal som Vimmerby Tidning pratat med upplever att de inte fått vara med i diskussionerna kring sin egen framtid men bibliotekschefen delar inte den bilden av situationen.
– Det är en lång process och vi kan inte informera om saker som inte är klara. Jag förstår att folk vill ha svar men vi har gett så många vi kunnat utifrån omständigheterna. Sen hade man kunnat vara tydligare och förklara varför vi inte kunnat svara.
Personalen fick besked i september men ledningen har vetat längre. Hade det inte varit bättre att prata med de anställda direkt?
– Man skulle ha kunnat göra det annorlunda men beslutet har följt de steg som gäller inom kommunal organisation. Den sista instansen var 19 oktober och beslutet hade kunnat ändras under tiden. Att informera om någonting som inte är klart ger konstiga signaler.
En anställd har berättat att hens känsla är att man tar chansen att göra sig av med vad man anser är en problematisk arbetsgrupp i och med omorganisationen.
– Den känslan får stå för den anställda men vi har pratat om en kompetensutveckling på biblioteket länge och det är det som gjort att vi nu gör den här omorganisationen.
Det riktas också kritik mot dig som chef och de anställda säger att du undviker deras frågor. Är det så?
– Den kritiken känner jag igen eftersom jag har fått den till mig under möten med medarbetare. Jag har inte svar på alla frågor som ställs men hade kunnat vara bättre på att tala om när jag inte vet. Att anställda ibland kan ha upplevt att jag skyggat svaret beror på att jag inte haft något att förmedla. Det här är kritik som jag får jag ta till mig.
Är det rimligt att personal inte vågar gå ut med namn och bild i tidningen eftersom de är oroliga för vad som kan hända då?
– Det är ingenting jag känner till. Min dörr är alltid öppen och jag är på biblioteket så mycket jag kan och jag hoppas att all personal känner att de kan komma till mig.