Bris-rapport biter inte på Leif Larsson

Vimmerby kommun hamnar långt ner på listan i en landsomfattande Bris-undersökning där man rankat kvaliteten i förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola.

Jobbar hellre med en ledningsfilosofi under nyckelorden "mod, ansvar och fantasi" än gamla välkända "Barnens stad". Leif Larsson tycker att det första står för innehållet - "Barnens stad" är etiketten på vad Vimmerby vill vara.

Jobbar hellre med en ledningsfilosofi under nyckelorden "mod, ansvar och fantasi" än gamla välkända "Barnens stad". Leif Larsson tycker att det första står för innehållet - "Barnens stad" är etiketten på vad Vimmerby vill vara.

Foto:

Vimmerby2004-11-30 11:02

Av landets 290 kommuner hamnar Vimmerby totalt på 157:e plats i en en färsk Bris-rapport, där kommunerna rangordnats i barnvänlig politik.
Bakom den medelmåttliga placeringen i den undre halvans övre skikt döljer sig såväl mer som mindre smickrande siffror för Vimmerby.
När det gäller fritidshemsverksamheten hamnar Vimmerby riktigt långt ner på listan - på 263:e plats. I "fritidstestet" har Temo vägt in uppgifter som barn per avdelning - här hamnar Vimmerby på plats 246 med 36,1 barn, andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i procent - Vimmerby rankas som nummer 237 med 41 procent och inskrivna barn per årsarbetare - Vimmerby ligger på 180:e plats med 18,9.
De bästa kommunerna i fritidstestet är Ragunda, som har 10,6 barn per avdelning, Hammarö, där 95 procent av personalen har pedagogisk högskoleutbildning, och Ragunda med 9,3 barn per årsarbetare.

Inte överraskad
Leif Larsson, kommunalråd, har inte hunnit titta på rapporten, men blir inte överraskad när det gäller fritidsverksamheten.
- Jag vet om situationen vi haft och har på fritids i Vimmerby. Här hamnar vi långt ner, men det behöver inte innebära att verksamheten är dålig.
Leif Larsson förklarar det hela med att Vimmerby av tradition byggt upp fritidsklubbar inriktade på aktiviteter.
- Vi har många inskrivna i våra fritidsklubbar och i den aktivitetsinriktade verksamheten fungerar också fritidsledare utan pedagogisk högskoleutbildning.
I sammanhang som detta är det nog frestande för många att påminna om det vid det här laget ganska slitna epitetet "Vimmerby - Barnens stad". Numera används begreppet oftare av de som vill kritisera kommunen; att lyfta fram "Barnens stad" har blivit ett tacksamt verktyg för exempelvis insändarskribenter som vill klaga på stora barngrupper på dagis - eller något annat "barnovänligt".
- Det kan nog vara riktigt, nu arbetar vi mera med att lyfta fram ett samhälle där Astrid Lindgren står som värdegrund med mod, ansvar och fantasi.

Inget spårbyte
Att nyckelorden "mod, ansvar och fantasi" skulle vara ett medvetet strategiskt pr-drag på bekostnad av det känsligare "Barnens stad", vilket snarare sätter kommunen i kritikernas strålkastarljus, förnekar Larsson.
- Det är inget spårbyte. Det enda dokument där kommunen använt "Barnens stad" är i den ledningsfilosofi vi antog 1997, där vi angav att vi vill vara Barnens Stad. Därefter har vi jobbat ur ett barnperspektiv och har bland annat ett väl fungerande ungdomsråd.
Vimmerbys kommunalråd tycker att "Barnens stad" är etiketten, medan "mod, ansvar och fantasi" är innehållet.
- Det är väl viktigare och vettigare att fokusera på innehåll. Om vi har ambitionen att bygga en verksamhet i Astrids anda innebär det ju också att man kommer att uppleva Vimmerby som just barnens stad.
Om Vimmerby ligger lågt i fritidstoppen är siffrorna betydligt bättre när det gäller de äldre barnen. Andelen elever, i procent, som är behöriga till gymnasieskola är i Vimmerby 94,2 procent, vilket ger en 47:e plats. Bäst i landet är Sorsele, där 100 procent av grundskoleeleverna går ut som godkända.

Får det de valt
Ännu bättre placerar sig Vimmerby vad gäller andelen i procent som kommit in på sitt förstahandsval till gymnasiet - en nittondeplats med 89 procent av eleverna. Hultsfred hamnar sist av alla kommuner med 70 procent.
Temo har alltså på uppdrag av Bris sammanställt uppgifter ur den offentliga statistiken, som belyser villkoren för barn och ungdomar i Sveriges samtliga 290 kommuner.
Rapporten presenterades i går på DN Debatt och där konstaterar Göran Harnesk, generalsekreterare och Gunnar Sandelin, presschef på Bris, att rapporten naturligtvis inte kan ge ett absolut svar på hur barnvänligheten är fördelad i landet, men också att de konkreta faktorer man låtit mäta otvivelaktigt är "starka indikatorer för att ta upp frågan i samhällsdebatten" och att även om man inte tagit hänsyn till befolkningsunderlag och kommunernas storlek i studien visar resultatet på "stora skillnader i den dagliga miljön för barnen i Sverige".

Dagisplats 132
När det gäller förskolan har man i rapporten tagit hänsyn till antalet inskrivna barn per avdelning - Vimmerby rankas 111 med 16,6 barn - antalet inskrivna barn per årsarbetare - Vimmerby på plats 174 med 5,6 - och andel årsarbetare i procent med pedagogisk högskoleutbildning, där Vimmerby ligger på 112: plats med 54 procent. Totalt rankas Vimmerby som kommun 132 i landet vad gäller förskolan och värt att notera är att grannkommunen Hultsfred faktiskt utses till rikets etta.
Grundskolepoängen placerar Vimmerby på en 116:e plats. Här har man tagit hänsyn till antalet elever per skola - Vimmerby på plats 185 med 217 barn, antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever - Vimmerby på 170:e plats med 7,9 och, som tidigare nämnts, andelen elever som kommer in på gymnasiet.

Bättre i verkligheten
Leif Larsson tycker inte att rapporten ger en rättvis bild av verkligheten.
- Den verksamhet vi bedriver i Vimmerby kommun är bra, och det görs ett gott jobb - vi gör regelbundet elevenkäter som indikerar det. Jag tycker inte att vi förtjänar den här placeringen.
Men rapporten bygger ändå på konkreta jämförelser, där man utgått från ekvationen antal barn och personal i barnomsorg, fritids och grundskola - resultatet kommer inte att läggas åt sidan.
- Självklart kommer rapporten att finnas med som ett underlag i framtiden och frågan är om vi fokuserat för mycket på de större barnen. Det finns givetvis något i det här vi bör ta till oss, även om jag tycker det är svårt att säga att en jämförelse mellan kommuner självklart motsvarar den kvalitet barn och föräldrar upplever att de får.
Leif Larsson poängterar också att kommunen satsar på barnen och att statistiken bygger siffror från en verklighet som redan är passé.
- Förmodligen från 2003. Vi satsar på personaltäthet i den budget vi ska ta i kväll (läs måndag) för nästa år, vi har satsat på Kulturskola - jag tycker att vi visar att vi tar vårt ansvar.

Fakta
"Barnens stad" ligger illa till - i statistiken, men inte i realiteten, tycker kommunalrådet
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om