Sedan 1 september är två veterinärtjänster lediga på mottagningen i Vimmerby, där man sedan en längre tid känt av svårigheterna att rekrytera veterinärer.
– Det har varit problem i flera år och i år var det tredje sommaren vi inte fått tag i semestervikarier. Just nu är vi väldigt kort om folk. Vi har tre heltidsarbetande veterinärer i Vimmerby och sex sköterskor, varav de flesta jobbar deltid.
Lena Jakobsson är chef för Distriktsveterinärernas kliniker i Vimmerby och Gamleby. Tack vare att det varit något lättare att locka veterinärer till Gamleby kan hon pussla med personal.
– Vi har hittat samarbetsformer som fungerar och totalt är vi nio veterinärer och tio sköterskor. Personalen är fantastisk och vi har turen att ha väldigt duktiga legitimerade sköterskor som också kan ta över arbetsuppgifter som inte behöver utföras av veterinär.
Svårigheterna att locka veterinärer till glesbygdsområden och småstäder är inget nytt.
Men Lena Jakobsson säger att även storstadsområden som Göteborg börjat känna av problemen.
– Ingen vet orsaken, och ingen verkar vara riktigt intresserad av att ta reda på den. Jag har själv hört av mig till Veterinärförbundet och påpekat att de borde ställa sig frågan var alla veterinärer tar vägen.
Vad tror du själv att det beror på?
– Många faktorer. Utbildningen är tuff. En del klarar inte jobbet när de väl kommer ut. Det är stenhårda krav från djurägare, jour dygnet runt och mycket ensamarbete. Många av de nyutbildade är unga kvinnor som relativt snart efter examen skaffar barn.
För att personalen ska orka krävs det satsning på arbetsmiljön.
– Vi jobbar med backup och bland annat något vi kallar ”kollega i beredskap”. Jag försöker också fånga upp studenterna redan under deras utbildningstid, så att de kan komma hit och jobba som sköterskor innan de är klara. Då får de lära sig jobbet, kommer in i gänget och kommer förhoppningsvis tillbaka när de är färdigutbildade. Nästa sommar är första sommaren vi klarar bemanningen med utbildade veterinärer, tack vare det här.
De förändringar som görs under lågbemanning ska inte drabba kunderna nämnvärt, lovar Lena Jakobsson, som poängterar att det också finns det som blivit bättre. Tillgängligheten per telefon, exempelvis.
– Veterinär i beredskap finns alltid, dygnet runt, för det är vårt huvudsakliga uppdrag. Men det kan bli så att man får vänta lite längre på veterinären när man har exempelvis en sjuk häst eller ko och ibland kan man få åka till Gamleby för att få träffa veterinär på beredskapstid.
–Vi jobbar över större områden, precis som polisen. Man kan heller inte räkna med att få en icke akut tid i dagverksamheten samma dag man ringer, men vi gör så gott vi kan för att lösa akuta fall. Antingen får man försöka ha lite framförhållning och gärna ringa någon dag innan om det är möjligt, eller vara beredd på att bli hänvisad till vår mottagning i Gamleby eller något djursjukhus. Det finns trots allt andra ställen någon timmes bilresa från Vimmerby och jag är rädd om personalen. Jag vill inte pressa folk in i väggen.
Trycket på smådjurssidan har ökat och det är också det de flesta veterinärer vill arbeta med.
– Vi behandlar smådjur i en helt annan utsträckning nu än vi gjorde för några år sedan. Det kommer in en hel del marsvin och kaniner och en katt kan jämställas med en hund när det gäller nivån på behandling innan man väljer att ta bort djuret.
Att locka veterinärer som kommer från storstäderna till landet är inte det lättaste.
Därför tror Lena Jakobsson mera på att knyta upp veterinärer som redan har en förankring till området.
– Tjejer, för det är ofta tjejer som väljer yrket, som är uppvuxna i Vimmerby och Västerviks-området kan mycket väl tänka sig att komma tillbaka hit efter utbildningen. Jag har en veterinär på gång nu och vi ser ljuset i tunneln. Efter årsskiftet tror jag att det kommer att ha lättat betydligt.