FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld och utbrytarprovinsen Katangas president Moise Tshombe skakar hand efter fredsförhandlingar i Elisabethville 1960. Hammarsköljd var på väg att träffa Tshombe igen för att medla när hans plan i september 1961 störtade och svensken omkom.
På måndagen tog riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD) emot hemma hos sig i Vimmerby för att berätta om sitt engagemang för FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld och omständigheterna kring hans död i en flygkrasch i Nordrhodesia 1961.
– Det är ett öppet sår hos familjen. Man vet inte vad som hände eller varför Sverige agerade som man gjorde. Det påverkar också de efterlevande till piloterna som hela tiden fått bära skulden trots att det mycket väl kan ha rört sig om yttre påverkan, säger Gudrun Brunegård (KD).
Efter att boken Who killed Hammarskjöld? släpptes 2011 bildades den oberoende gruppen The Hammarskjöld Inquiry Trust vilket i sin tur ledde till att FN återöppnade sin nedlagda utredning år 2016. Utredningen från 1961 säger att man inte kan utesluta vare sig pilotmisstag eller en attack mot flygplanet men att ingetdera kan bevisas. FN:s utredare Mohamed Chande Othman väntas inom kort presentera ny information och har i en delrapport skrivit att det mesta tyder på att kraschen orsakades av yttre påverkan.
Trots att det gått 60 år sedan kraschen är mycket som rör Sveriges agerande fortfarande höljt i dunkel. I en motion till riksdagen kräver nu Gudrun Brunegård att Utrikesdepartementet släpper sekretessen på hemligstämplat material så att händelsen kan utredas.
– Sverige har ett ansvar att utreda sina förehavanden. Vad var det som gjorde att man plötsligt vek sig från att kritiskt granska och lägga sig bakom den Nordrhodesiska kommissionen? Det vore ett sätt att hedra hans minne att dra fram i ljuset det som kanske inte är Sveriges renaste tvätt, säger Gudrun Brunegård.
Släkten Hammarskjöld har nära anknytning till Tuna och riksdagsledamoten tror att det finns ett stort intresse för omständigheterna kring hans död.
– Jag har pratat med Hammarskjölds släktingar och de har visat uppskattning för att jag trycker på på det här viset, vilket känns roligt.
Gudrun Brunegård (KD) har ett stort engagemang kring Dag Hammarskjöld och förra året skickade hon in en motion om att hedra hans minne i riksdagen. På onsdag invigs där ett särskilt Dag Hammarskjöld-rum.
I samband med 60-årsådagen sedan Dag Hammarskjölds död hölls en minneshögtid i Tuna. Det fortsätter att skrivas böcker om händelsen och Gudrun Brunegård har också blivit kontaktad av en svensk dokumentärfilmare som jobbar internationellt.
– Jag vill tro att vi kommer få veta vad som hände. Om Sverige släpper sekretessen skulle det kunna stärka påtryckningarna mot länder som inte ställt sina arkiv till förfogande, exempelvis Storbritannien och USA, säger Gudrun Brunegård.