Förslaget innebär även investeringar på 35 miljoner kronor. Av dessa får bland annat socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden sju miljoner vardera, kommunstyrelsen får drygt 13 miljoner (varav 5,1 miljoner är nämndöverskridande resurser) och fastighetsunderhållet utökas med 3,5 miljon. Välfärdspengarna som är på cirka 17 miljoner från och med nästa år är inräknade i underlaget. Skattesatsen ligger kvar på den högsta i länet.
Förslaget ska ge ett överskott på nästan 18 miljoner kronor varav 15 miljoner ska gå till amortering av kommunens låneskuld. Framtida investeringar ska klaras av utan nya lån.
- Budgeten för 2017 har gått ganska fort, och det var tvunget att gå fort. Vi är tacksamma för de välfärdspengar som vi fått och de har vi investerat rakt in i verksamheterna. Vi ska ha en ekonomi i balans för att klara framtida investeringar, sa Helen Nilsson (s) på måndagens fullmäktigemöte.
- Jag tycker att det var ett misslyckande att vi inte fick ner kostnaderna i våras, men nu måste vi ta nya tag och återhållsamheten är viktig. Vi har stora utmaningar framför oss, sa Tomas Petersson (m) som också pekade på att det kan komma att bli tufft inför budgetåren 2018-19.
Kristdemokraterna och vänstern riktade kritik mot hur kommunstyrelsen kommit fram till hur mycket pengar som ska investeras var. Vänsterpartiets Lars Johansson kom också med ett eget budgetförslag som fick stöd av MP.
Deras förslag innebar mer pengar till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, vilket skulle finansieras genom mindre pengar till investeringar samt en skatteökning på tio öre.
Men kommunfullmäktige ställde sig bakom kommunstyrelsens rambudgetförslag med stöd av S, M, C och SD, med reservation från V och MP. KD valde att inte delta.