Artiklarna tar sin utgångspunkt i individens ställning i Socialtjänstens portalparagrafer men också utifrån vad som är viktigt för en nation som kallar sig för en demokrati och ett välfärdssamhälle. Hur vi behandlar de som inte klarar sig själva är ett tecken på hur värdigt ett samhälle är. Har vi ett samhälle, ytterst en stat och kommun, som efter en bristfällig kommunikation plötsligt hotar med avhysning är det tveksamt om vi har ett värdigt samhälle.
Hotas med avhysning
Christina Söderholm föddes i Vimmerby 1969 med vattenskalle, hydrocefalus, och på den tiden var det inga problem med den saken. Christina fick strax innan hon fyllde två år en shunt inopererad och hela livet låg framför henne.
Men efter skolan och framför allt årskurs sex har hennes vardag varit kantat med upp och nedgångar av det osedvanliga slaget.
Vid fyra års ålder dog hennes älskade pappa och senare även hennes nära släktingar. Kvar satt den lilla flickan ensam med sin mamma. Nu 4o år senare ska hon avhysas från sitt trygga omsorgsboende i Valdemarsvik. En avhysning som får tankarna att fara bakåt i tiden och påminner om hur liten en människa är gentemot myndigheter.
- När jag föddes var det först ingen som kunde se att det var fel på mig. Men efter ett tag anade min mamma att någonting var fel. Jag började prata som vanligt men jag rörde mig inte så mycket, kunde inte stå och krypa som andra barn i den åldern, berättar Christina Söderholm och fortsätter.
- Min mamma har berättat för mig att hon for in till läkaren i Vimmerby för trippelvaccinering när jag var drygt ett år. Läkaren sa då att den här flickan behöver inte vaccinera sig för det blir inget med henne och sedan slängde hon sprutan i bordet och gick ut, säger Christina med en röst som stockar sig av gråt.
Onekligen en synnerligen dålig start på en tidig barndom.
Individen ska kunna påverka
Christina har en kraftig funktionsnedsättning har ett vårdbeslut enligt LSS, "Lag om stöd och service till vissa funktionshindrad", en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de få.
Omständigheter i Christinas liv har gjort att hon utvecklat ett stort behov av trygghet och ett kontrollbehov. Hon har blivit slängd hit och dit i olika vårdinsatser som inte har gjort hennes liv särdeles lätt.
Christina bor sedan tre år tillbaka på ett LSS boende som heter Grännäs Strand i Valdemarsvik. Christina trivs där och mår efter omständigheterna bra. Sedan en tid tillbaka har Strängnäs kommun velat flytta henne till ett annat boende i Strängnäs, Storken, en påtvingad färd på drygt 30 mil i rullstol. Christina är dock inte i skick att ryckas upp och flyttas vilket läkare skriftligen har påtalat.
Specialiserad vård i skärgårdsmiljö
Grännäs strand, som drivs av Nytida som ingår i företagsgruppen Ambea, är särskilt boende för vuxna. Omsorgsboendet vänder sig till människor som är 30 år och uppåt med en demensdiagnos där personlighetsförändringar utgör det största funktionshindret.
För Grännäs Strand är det viktigt att man får ett så innehållsrikt liv som möjligt där synsättet är att alla människor är olika, med olika behov och förutsättningar. Boendet är bemannat dygnet runt, året om, nattetid med vaken personal med en egen patientansvariga läkare har rond en gång i månaden och alltid tillgänglig på telefon för konsultation.
Nyligen har Christina också fått ett besked från en regionchef på Nytida att hon måste flytta omedelbart. Men det är oklart när, hur och vart hon ska flyttas. Christina har sagt hon har tankar på att ta livet av sig om hon inte får bo kvar i den trygghet som hon lyckats få på Grännäs strand i Valdemarsvik.
