Ann-Katrin Månsson har arbetat med handläggning av bostadsanpassningsbidrag sedan 2011, ett uppdrag som är delegerat av kommunstyrelsen. Hon är den som utefter Bostadsanpassningslagen ska avgöra om personer är berättigade bidrag för anpassningar. Torbjörn Bergström är fastighetschef på kommunen och också ansvarig för de beslut som fattas.
Hur ser ni på att man känner behov av att flytta till en annan kommun för att man upplever att man blivit felaktigt behandlad?
– Hur den enskilde bestämmer att flytta är inte något vi kan lägga oss i. Vi kan heller inte uttala oss i enskilda fall, säger Månsson.
– De orden du nu sa, säg dem efter resultatet av en överklagan i så fall. För vi kan också ha gjort fel och då blir vi tillrättavisade i det. Det är lite drastiskt att säga att man måste flytta till en annan kommun när det kan vara så att överklagan går igenom i någon instans, säger Bergström.
Vanliga anpassningar är borttagning av trösklar, stödhandtag samt ramper. De mest kostsamma anpassningarna är trapphiss, kök och badrum. Det är Bostadsanpassningslagen som avgör om man beviljas bidrag.
– Förra året lade kommunen 2,7 miljoner på bostadsanpassning. Hela Sveriges omsorgspolitik bygger på att man ska bo hemma, säger Bergström.
– Det kom en ny lag 2018 som innebar lite förändringar och förenklingar gällande vem som har rätt till bidrag. Idag är det upp till den som flyttar att själv titta efter en lämplig bostad sett till de funktionsvariationer man har, säger Månsson.
Varje beslut som tas har en direkt påverkan på individen och de egna känslorna måste sättas åt sidan menar Månsson.
– Det är det som är dilemmat: att inte bli känslosam. Jag kan inte besluta efter eget tycke utan jag har en lag att förhålla mig till, säger hon.
Är man inte nöjd med det beslut man fått finns det möjlighet att överklaga – något man uppmanar till.
– Då får vi svart på vitt om vi har fattat rätt eller fel beslut. Jag har min handbok med praxis jag följer men det kommer nya man ständigt får uppdatera sig efter, säger Månsson.
Men att man väljer att överklaga tillhör inte vanligheten. Faktum är att det är minst 5 år sedan sist.
– Vi har sedan jag började 2017 inte haft något överklagande och även ytterst få avslag. Att vi skulle vara en kommun som skickar ut avslag för att spara pengar – det finns inte, och som ansvarig känner jag mig därför trygg med de besluten vi har tagit under de här åren, säger Bergström.
Enligt lagen lämnas inte "bostadsanpassningsbidrag till sådana åtgärder som beror på att den nya bostaden i fråga om storlek, planlösning, antal våningsplan eller andra nivåskillnader i eller i anslutning till bostaden är uppenbart olämplig med hänsyn till funktionsnedsättningen". Och bidrag för hiss lämnas inte ens om det saknas tillgång till kök på nedervåningen.
– Nej, då anses bostaden olämplig enligt lagen om byte av bostad. Kontentan av lagen är att man ska välja en lämplig bostad. En liten yttre nivåskillnad är okej då hus sällan byggs direkt på marken men vi ger aldrig bidrag till hiss. Det är ett eget ansvar, säger Månsson.
Då måste man alltså flytta?
– Ja, eller lösa det på egen hand. Det är därför den här lagen har kommit till – den är lättare att tolka för sökande och handläggare. Det finns andra boenden som lämpar sig bättre.
