De är kommunens enda dagmammor

Kylan biter i kinderna. Men barnen som tillbringar dagarna hos Rose-Marie Andersson och Gullvi Eriksson har fullt upp i snön och verkar inte känna av den vassa marsvinden.
Och snart blir det varmkorv.
Kommunens två kvarvarande dagmammor träffas flera gånger varje vecka. Det är kyrkans barntimma för 4- och 5-åringarna, tisdagar gör de något kul som de planerar tillsammans med barnen, onsdagar får de chansen att träffa sin rektor en stund när de stora barnen är på sagostund, på torsdagar är det gymnastik.
- Vi har många likheter med dagis. Fast vi kan vara lite mer flexibla.

"Väldigt bra alternativ"
Sedan år 2000 har antalet familjedaghem i Sverige halverats, från 10 500 till omkring 5 100.
En utveckling som Kommunalarbetareförbundets ordförande Ylva Thörn inte är helt tillfreds med. I en intervju med Sveriges Radio Ekot i höstas sa hon bland annat att Kommunalarbetarförbundet jobbar för att förbättra situationen för de dagbarnvårdare som finns kvar i Sverige i dag.
- Det vi jobbar väldigt intensivt med är naturligtvis kompetensfrågorna, att diskutera med dagbarnvårdarna vad man tycker är viktiga delar, att påverka kommunerna när man jobbar med besparingssyften.
Ylva Thörn uppmanar kommunerna att "våga se att det här är ett väldigt bra alternativ".
Just valfriheten har varit viktig för Åsa Gustafsson, som nu har sitt tredje barn hos Rose-Marie Andersson.
- Jag tror inte det handlar om att det inte finns efterfrågan på den här barnomsorgsformen. Men det är ju inte så många dagmammor kvar.
Hon säger att hon valt dagmamma till sina barn för tryggheten.
- Alla barn passar inte i stora barngrupper. Vi har trivts bra med det småskaliga, hemmiljön, att barnen har det lugnt och skönt. Det har varit värt väldigt mycket.